Emmanuel Bäckryd
Hopp
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/de-dodas-uppstandelse-och-ett-evigt-liv-arc1g

Utgångspunkten är den apostoliska trosbekännelsen och Första Korinthierbrevet 15:35–44, där Paulus beskriver uppståndelsen som en övergång från kroppslig förgänglighet till kroppslig oförgänglighet. Paulus talar om två slags kroppar: den jordiska som vi har nu, och den himmelska som vi ska få en gång. Den senare är en "andlig kropp", inte i betydelsen immateriell, utan en kropp vars livskraft kommer från den helige Ande. Denna kropp är oförgänglig för den är genomsyrad av Guds härlighet.

Predikan bemöter också idén att evigt liv skulle vara långtråkigt. Här betonas att evigt liv inte bara handlar om tidens längd utan om livets kvalitet. Det är ett liv fyllt av mening, glädje och gudsnärvaro.

Slutligen lyfts vikten av att ära Gud med sin kropp redan nu. Kroppen är ett tempel för den helige Ande, och därför spelar det roll hur vi använder den – i ord, handlingar och relationer. Andens närvaro kan ge en försmak av det kommande livet.

Predikan avslutas med Paulus ord från Romarbrevet 15:13: "Må hoppets Gud fylla er tro med all glädje och frid, så att ni överflödar i hoppet genom den heliga andens kraft."

Samtalsfrågor:

1.     Hur brukar du tänka om ”livet efter detta”? Var det något i predikan som förvånade dig eller var en aning oväntat?

2.     Vad betyder Paulus liknelse om sädeskornet för dig personligen?   

3.     Hur påverkas vår syn på livet om vi tänker på Andens frukt i relation till Paulus uppmaning att ära Gud med kroppen. (Andens frukt är kärlek, glädje, frid/fred, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, mildhet, självbehärskning.)