Vi tar upp en tråd författad av en av oss; kan man på riktigt tro att ens partner aldrig blir påverkad av andra som hen möter? Tänker hen ibland på annan där i sänghalmen? En svår balansgång mellan inspiration och otrohet, kanske. Och hur mycket skillnad är det mellan olika generationers syn på saken? Häng med på en vandring i gråzonen.
Dessutom, är vi tant och gubbe nu? Eller kanske mer tantiga och gubbiga…