Den nionde säsongens fjärde avsnitt är ett lite oväntat bonusavsnitt! Lördagen den 11 oktober befann vi oss på LunCon, årets svenska science fiction- och fantasykongress/-festival i Lund, för att livepodda på scen. Samtalet innan vår programpunkt hade titeln: ”Måste fantasy vara 500 sidor?”. Och det föll sig som så att ljudteknikern spelade in även detta samtal (eftersom bland annat Charlotte Cederlund var en av deltagarna). Så med ett i stort färdigt avsnitt i hand, vad annat kunde vi göra än att norpa det?* Samtalet handlar alltså om fantasy och diskuterar bland annat just fantasyns fokus på längd – långa böcker, långa serier. Men fantasy skrivs för så många målgrupper och kan finnas i så många former. Kan det se annorlunda ut? Hur tänker en barnboksförfattare, en förläggare och en bibliotekarie? I samtalet deltar vår alldeles egna Charlotte, i sällskap med Kristina Hård, författare och förläggare på Kraxa förlag och Marie Metso, författare och skolbibliotekarie. De modereras av Håkan Wester från Västerås Fandom. * Med tillåtelse från LunCon, naturligtvis.

”I den nionde säsongens tredje avsnitt bjuder vi på ännu en livepodd! Den här gången från LunCon, årets svenska science fiction- och fantasykongress/-festival i Lund. Lördagen den 11 oktober var vi en del av programmet och livepoddade på scen under programpunkten ””Fantastiska könsroller””. Tillsammans med författaren Jessica Schiefauer (hedersgäst på årets LunCon) och författaren Anna Jakobsson Lund pratade vi om könsroller och -identiteter. Främst utifrån i Jessicas romaner ””Pojkarna”” och ””Bärarna”” samt Annas romaner ””Equilibrium”” och ””Koboltsfären””, men även generellt om litteraturens möjligheter till att utmana och leka med normer och förväntningar. Vilka begränsningar kan traditionella könsroller skapa i berättelser och är fantastiken ett extra bra verktyg för att utforska olika identiteter?”

I den nionde säsongens andra avsnitt bjuder vi på livepodd från Nordisk barnbokskonferens i Lillestrøm i Norge. Måndagen den 22 september var vi en del av konferensprogrammet och livepoddade på scen under programpunkten ”Norsken, svensken, dansken og finnen”. Tillsammans med Julie Andrup, bibliotekarie vid Brønshøj bibliotek i Köpenhamn och ansvarig för podcasten ”Børnebogcast” (Danmark), David Kvamme Høvik, litteraturförmedlare och skolbiblioteksansvarig på Årstad vgs (Norge) och Mikaela Wickström, litteraturkoordinator på FILI (Finland) pratar vi likheter och skillnader mellan våra respektive länder när det gäller barn- och ungdomsböcker och läsning. Vilka utmaningar står vi inför? Hur lyfter vi litteraturen? Och vilka trender och tendenser ser vi? Avsnittet släpps gemensamt och i samarbete med Norska barnboksinstitutets podcast ”Barnebokprat” och den danska podcasten ”Børnebogcast”, producerad av Köpenhamnsbiblioteken.

”I den nionde säsongens första avsnitt gör Babbel-podden en utflykt med båt från Köpenhamn till Oslo - för att besöka Nordisk barnebokkonferense 2025! Vi befinner oss på konferensen för att livepodda på scen som en del av programmet, men passade även på att spela in ett litet extra Norge-avsnitt. Vi pratar med den prisbelönta författaren och illustratören Nora Dåsnes, som bland annat skrivit boken ”Missat samtal” som vann Nordiska rådets pris 2022 och finns i svensk översättning hos förlaget Alfabeta. Nora berättar mer om sitt författarskap samt om villkoren för norska författare med allt vad det innebär kring stipendier och utmaningar med AI. Och så pratar vi även med tre representanter för arrangörerna för nordisk barnbokskonferens 2025: Nisrin Maktabi Barkouki, direktör för Norsk barnebokinstitutt, Vibeke Røgler från stiftelsen LESE och Ragnhild Malfang från Lillestrømbibliotekene och IBBY Norge. De berättar mer om konferensen och sina förhoppningar om kunna bidra till samtalet kring och vikten av nordisk barn- och ungdomslitteratur. ”

I den åttonde säsongens sjunde och sista avsnitt återvänder vi till säsongens början och återkommer till läskrisen. Men nu vill vi visa vad man kan göra för att lösa den! Det finns naturligtvis många sätt att arbeta för att främja barns och ungas läsning, men i det här avsnittet får vi besök av Stina Hyltmark och Anna ”Jolanta” Nilsson, som är rektor respektive skolbibliotekarie på Pilängsskolan i Landskrona. Pilängsskolan har i flera år kämpat med långt mycket mer än barnens läsning. Stina och Jolanta berättar ärligt om skolans och elevernas utmaningar och utveckling, och visar oss ett sätt för hur vi kan arbeta för barns läsning och utveckling. De berättar också om hur viktig läsningen varit för så mycket annat i barnens liv. Vad kan skolans insatser faktiskt betyda i praktiken, i ett område där läsningen inte är självklar? Stina och Jolanta bevisar att det finns så mycket vi kan göra och prova, för det finns hopp – läskrisen går att lösa! Och så drömmer vi oss bort till våra bokhögar! Vilka böcker borde vi läsa under sommaren? Vi delar med oss av de böcker som ligger överst i våra ”att läsa”-högar och som vi ser mest fram emot att läsa under de lediga dagarna i sommar.

I den åttonde säsongens sjätte och näst sista avsnitt pratar vi om nya sätt att upptäcka berättelser för barn och träffar två aktuella innovatörer i barnboksbranschen: Marc Eastmond och Linda Wennerström.  Marc Eastmond är skaparen och drivkraften bakom appen A Story A Day. Tillsammans med ett kollektiv av cirka 40 författare och illustratörer har Marc skapat berättelser för barn i en app som levererar en saga om dagen till de barn som prenumererar på tjänsten. Men hur har denna resa sett ut? Och hur fungerar A Story A Day?  Linda Wennerström är medskapare och COO för företaget Readioo AB, som erbjuder möjligheten att omvandla böcker till interaktiva äventyr. Med hjälp av sin produkt Readioo 1.0 (en läsande penna) kan barnen dutta på bilder och texter i böcker och upptäcka talade ord, ljud och musik. Hur går det till egentligen? Kommer man att kunna göra detta med alla böcker inom en snar framtid? Och så blir det boktips så klart! Vi tipsar om två böcker: ”The Challenge” av Joakim Persson (Bokförlaget Opal) och ”Blodlunden” av Sara Engström (Kraxa förlag).

I den åttonde säsongens femte avsnitt pratar vi om att skriva böcker tillsammans med en nära familjemedlem – vi pratar nämligen med mor och son Källmodin: Nina Källmodin och Willem Källmodin. Willem var bara 12 år gammal när han och mamma Nina fick reda på att de kommit på andra plats i Bonnier Carlsens stora manustävling år 2020 och sedan dess har duon tillsammans skrivit flera uppskattade skräckböcker för åldern 9-12 år. Men hur är det att skriva med sin mamma? Hur är det att skriva med sin tonårsson? Vad säger klasskamraterna när man debuterar som 12-åring? Och varför har både mor och son fastnat för skräcken som genre? Och så blir det boktips så klart! Vi tipsar om två böcker: ”Det sista killregnet” av Emma Karinsdotter med illustrationer av Bjarke Stenbæk Kristensen (Bonnier Carlsen) och ”Karavan” av Anders Holmer (Natur & Kultur).

I den åttonde säsongens fjärde avsnitt är det äntligen dags för en av årets höjdpunkter: bokprovningen! Vi pratar med Sara Lafolie, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet, om bokprovningen, vad den innebär och vilka teman som identifierades i 2024 års utgivning av svenska barn- och ungdomsböcker. Vi pratar även med Rebecka Wolff och Erik Titusson som båda arbetar som förläggare på olika förlag i Sverige: Rabén & Sjögren och Lilla Piratförlaget. Hur stämmer deras utgivning överens med de trender som bokprovningen presenterat? Vilka manus ser de i sina manushögar just nu? Och går det att förutse vilka teman och trender som kommer att finnas i utgivningen under 2025 och 2026?

I den åttonde säsongens tredje avsnitt bjuder vi på livepodd från Litteralund. Onsdagen den 9 april var vi en del av konferensprogrammet och livepoddade på scen på temat berättelser för, om och i skolan. Tillsammans med författarna Kristina Sigunsdotter och Linnea Dahlgren pratar vi om skolan och livet. Hur beskriver man livet som skolbarn? Hur fångar man miljöerna, relationerna och kontrasten mellan skola och hemmet? Samtalet utgår från Kristinas nya bok ”Björnkällan” och Linneas nya bok ”Jakten på chillmyntet”, som båda kommit ut nu i vår.

I den åttonde säsongens andra avsnitt gör vi studiebesök på Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) i Malmö. Där träffar vi Ida Bengmark, Catinka Grunditz och Ulrica Lejbro som berättar mer om myndighetens verksamhet och vad MTM faktiskt gör för Sveriges medborgare, om man har behov av tillgängliga medier. Ida är barn- och ungdomsbibliotekarie och arbetar bland annat med urvalet av litteratur som ska tillgängliggöras som talböcker och punktskriftsböcker. Catinka är expert på punktskrift och taktila collagebilderböcker och Ulrica arbetar i produktionen med talböcker. Vilka har behov av de böcker som MTM erbjuder? Hur får man tillgång till dem? Och varför är MTM viktiga för vårt samhälle? Och så blir det boktips så klart! Vi tipsar om två böcker: ”Havets väktare: De försvunna” av Karin Erlandsson (Hegas) och ”Pest eller kolera” av Emma Rendel (Rabén & Sjögren).

I den åttonde säsongens första avsnitt pratar vi om läskrisen, som under hösten 2024 gav upphov till ny oro då de svenska universiteten larmade om stora brister i studenternas läsförståelse. Enligt rapporterna har dagens studenter svårt för att läsa kurslitteratur och klarar inte av att följa skriftliga instruktioner. I barnboksvärlden har läskrisen varit ett faktum under en längre tid, men nu börjar det bli tydligt att den även nått vuxenvärlden. Vi inleder med att prata med författaren och förläggaren Kristina Hård och författaren och skrivcoachen Therése Granwald. Kristina driver det nischade vuxenboksförlaget Kraxa förlag och har i flera år arbetat med att både skriva själv och läsa andras manus. Therése undervisar idag på skrivarlinjerna på Skurups folkhögskola och har utöver sitt eget författarskap också följt aspirerande författare på nära håll som studenter. Vad är deras uppfattning om läskrisen? Är dagens studenter sämre på det svenska språket? Läser de lika mycket som de skriver? Vad innebär det för de manus som skickas in till förlaget? Vi pratar även med Anja Gatu, författare och ordförande på Sveriges Författarförbund, som bland annat förklarar hur farlig läskrisen är för vår demokrati och inte minst den nationella säkerheten i det informationskrig som just nu pågår omkring oss.

I den sjunde säsongens sjätte och sista avsnitt pratar vi om avslut och att knyta ihop säcken. Vi pratar med författarna Maria Hellbom och Sara Mauritzon, som båda debuterade med den första boken i sina respektive trilogier för åldern 9-12 år, samt nyligen avslutade dessa under det gångna året. I februari avslutades Marias trilogi ”Älgkungen”, som består av böckerna ”Älgkungen”, ”Pärlbäraren” och ”Midvinterdrottningen”, och i augusti avslutades Saras trilogi ”Yggdrasil”, som består av böckerna ”Silvermannen”, ”Flickan från underjorden” och ”Guldbarnet”. Hur känns det att ha rott i hamn en hel trilogi? Är man nöjd? Var det svårt? Hur håller man reda på storyn? Och vågar förlagen fortfarande satsa på trilogier? Och så drömmer vi oss bort till våra bokhögar! Vilka böcker borde vi läsa under julledigheten? Vi delar med oss av de böcker som ligger överst i våra ”att läsa”-högar och som vi hoppas hinna med att läsa under de lediga dagarna i jul.

I den sjunde säsongens femte avsnitt pratar vi om science fiction för barn. Vi pratar med författaren Oskar Källner och illustratören Karl ”Kalle” Johnsson som tillsammans skapat science fiction-serien ”Imperiets arvingar” för åldern 9-12 år och gjort succé med den långt utanför Sveriges gränser. Nu ska bokserien dessutom bli tv-spel. Vi pratar även med författaren och illustratören Linda Bondestam, som nyligen vann Augustpriset för ”Chop Chop – En tapper jordbos berättelse” – en science fiction-berättelse för bilderboksåldern. Hur vanligt är science fiction för barn och vad kan genren erbjuda för sorts berättelser? Och så blir det boktips så klart! Vi tipsar om två böcker: ”Djupvattnet” av Marit Sahlström (Bonnier Carlsen) och ”Vilddjur” av Håkon Marcus (Bonnier Carlsen).

I den sjunde säsongens fjärde avsnitt tittar vi närmare på den aktuella forskning som just nu bedrivs på temat barn- och ungdomslitteratur i Sverige. Vi pratar med tre forskare som bedrivit tre olika och väldigt spännande undersökningar. Vi pratar först med författaren och läraren Jenny Edvardsson, som är doktorand i pedagogiskt arbete på Högskolan Kristianstad och fokuserar sin forskning på skönlitteratur som didaktiskt redskap i högstadiets naturvetenskapsundervisning. Vi pratar därefter med författaren Malin Eriksson Sjögärd, som även är universitetslektor i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet och har skrivit artikeln ”Den fria fantasins möjligheter och begränsningar. Hur normkritiskt tänkande påverkat några av mina skrivprocesser”. vslutningsvis pratar vi med Boel Westin som är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och som, tillsammans med Åsa Warnqvist (docent i litteraturvetenskap och chef för Svenska barnboksinstitutet), varit redaktör för ”Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia”. Projektet har varit ett samarbete mellan Stockholms universitet och Svenska barnboksinstitutet och resulterade i ett verk på två band som gavs ut i oktober av Natur & Kultur.

I den sjunde säsongens tredje avsnitt gör Babbel-podden en utflykt till andra sidan Öresundsbron och besöker Bogforum – danskarnas bokmässa! Vi strosar runt på mässan, tar tempen på den danska bokbranschen och spanar på våra svenska kollegors översättningar. Och så blir det två intervjuer på danska! (Eller ja, där Babbel-podden pratar svenska och gästerna danska.) Men låt er inte avskräckas, vi sammanfattar varje intervju efteråt, för den som haft svårt att hänga med. Vi pratar med festivalledaren Andreas Nordkild Poulsen, som berättar mer om Bogforum och bokfestivalens satsning på just Barnens Bogforum. Och så pratar vi med författaren Zakiya Ajmi, vars serie ”Stjärnsystrar” finns utgiven i svensk översättning på Berghs förlag. Zakiya berättar mer om sitt författarskap samt om villkoren för danska författare med allt vad det innebär kring utbildning, stipendier och utmaningar med AI.

I den sjunde säsongens andra avsnitt kände vi att det var dags att göra ett uppföljande avsnitt om AI. I säsong 4 pratade vi om AI i avsnittet ”AI tar över… eller?” och det blev ett oväntat positivt avsnitt där våra farhågor om AI inte alls verkade besannas. Men vad har hänt sedan dess? Väldigt, väldigt mycket. Vi pratar med författaren och föreläsaren Nicholas Fernholm, som gett ut bilderboken ”Trisse Traktor”, Sveriges första AI-genererade barnbok där såväl text som illustration är skapad av AI. Vi pratar även med bröderna Niklas Brandin och Tobias Söderman, som tillsammans med sin AI Aida skapat podcasten ”Magiska Godnattsagor”. Podden riktar sig till en ung publik och i varje avsnitt läser bröderna upp en AI-genererad saga baserad på lyssnarnas idéer. Men vad tycker vi egentligen om att AI har gett sig in i bokbranschen? Hur kan detta komma att förändra villkoren för barnboksskaparna? Och vad tycker läsare om de AI-genererade berättelserna? Och så blir det boktips! Vi tipsar om två böcker: Augustpris-nominerade ”Chop Chop: en tapper jordbos berättelse” av Linda Bondestam (Förlaget M) och ”Spökraketen” av Tobias Söderlund (Rabén & Sjögren).

I den sjunde säsongens första avsnitt pratar vi om den trendiga genren romantasy tillsammans med författaren Linnéa Engman. Linnéa debuterade med en romantasy-roman år 2023 – ”Gudar av röta och undergång” – och den fristående uppföljaren kom ut tidigare i år. Romantasy-genren har exploderat över hela världen, inte minst bland unga kvinnor, och har fått en stor skjuts av sin popularitet på Book Tok. Men vad är det med romantasy som lockar så mycket? Hur stor betydelse har användningen av tropes? Och vad innebär alla chili-emoijs...? Vi pratar även med Gabriella Argus, författare och förläggare på Seraf förlag, som satsat mycket på svensk romantasy.

I den sjätte säsongens sjätte och sista avsnitt pratar vi om den svenska kulturpolitiken tillsammans med Moderaternas förstanamn i riksdagens kulturutskott: Kristina Axén Olin. Särskilt fokus ligger på barnlitteratur och barns minskande läsning. Hur arbetar den nuvarande regeringen med dessa frågor? Är Sverige ett läsande land? Vilka satsningar är på gång och kommer de att lyckas? Är läsning enbart viktigt ur demokratisk synpunkt eller kan det även ha andra värden? Vi pratar även med Klara Önnerfält, skolbibliotekarie på gymnasieskolan Spyken i Lund och frilansande läsfrämjare. Klara har även podden ”Flödet” tillsammans med sin kollega Lotta Davidsson-Bask, och de båda tilldelades nyligen det prestigefulla priset Svenska Akademiens bibliotekariepris för 2024.

I den sjätte säsongens näst sista avsnitt pratar vi om bokbranschens klimatavtryck tillsammans med Bonnierförlagens produktionschef Eva Hansén, OLIKA:s grundare Marie Tomicic och Zane Johansson, som är key account manager på tryckeriet Livonia Print. Hur stort klimatavtryck lämnar egentligen en bok? Hur arbetar förlagen och tryckerierna för att hitta nya klimatsmarta lösningar? Och kan bokbranschen ens bli klimatneutral?

I den sjätte säsongens fjärde avsnitt pratar vi om döden i barnböcker tillsammans med författarna Jens Mattsson och Karin Herou. Jens debuterade 2019 med den prisbelönta bilderboken ”Vi är lajon!” (med bilder av Jenny Lucander) och har hyllats för den inkännande beskrivningen av sjukdom och död från ett litet barns perspektiv. Karin debuterade 2023 med ”Timglaset”, en barnbok för 9-12 år där huvudpersonen Alba hamnar i Parentesen – platsen som ligger efter livet, men före döden. Hur är det att skriva om ett sådant tungt ämne som döden? Hur närmar man sig döden i en berättelse för barn? Vi fortsätter även med vårt nya poddsegment där vi lyfter skånska initiativ till läslust och läsfrämjande. I det här avsnittet pratar vi med Monika Staub Halling, som arbetar som skolbibliotekarie i Lunds kommun.