Forskare avstår från att uttala sig i kontroversiella frågor och undviker vissa forskningsfält – även i demokratiska stater. Hur kan den akademiska friheten i Sverige stärkas och hur påverkas svenska forskare av situationen i USA? Hör forskarna Andrei Chabes, Carina Keskitalo och Christer Nordlund diskutera akademisk frihet i Curiepodden.
– När Trump säger att nu är det för mycket woke-verksamhet på universiteten, dröjer det ju inte särskilt länge innan vi har en minister i Sverige som säger precis samma sak.
Det säger Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, i ett samtal om akademisk frihet. I samtalet deltar också Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap, och Andrei Chabes, professor i medicinsk kemi.
Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här panelsamtalet var Umeå universitet och samtalet ägde rum på Universum.
All content for Curiepodden is the property of Tidningen Curie and is served directly from their servers
with no modification, redirects, or rehosting. The podcast is not affiliated with or endorsed by Podjoint in any way.
Forskare avstår från att uttala sig i kontroversiella frågor och undviker vissa forskningsfält – även i demokratiska stater. Hur kan den akademiska friheten i Sverige stärkas och hur påverkas svenska forskare av situationen i USA? Hör forskarna Andrei Chabes, Carina Keskitalo och Christer Nordlund diskutera akademisk frihet i Curiepodden.
– När Trump säger att nu är det för mycket woke-verksamhet på universiteten, dröjer det ju inte särskilt länge innan vi har en minister i Sverige som säger precis samma sak.
Det säger Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, i ett samtal om akademisk frihet. I samtalet deltar också Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap, och Andrei Chabes, professor i medicinsk kemi.
Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här panelsamtalet var Umeå universitet och samtalet ägde rum på Universum.
Forskare avstår från att uttala sig i kontroversiella frågor och undviker vissa forskningsfält – även i demokratiska stater. Hur kan den akademiska friheten i Sverige stärkas och hur påverkas svenska forskare av situationen i USA? Hör forskarna Andrei Chabes, Carina Keskitalo och Christer Nordlund diskutera akademisk frihet i Curiepodden.
– När Trump säger att nu är det för mycket woke-verksamhet på universiteten, dröjer det ju inte särskilt länge innan vi har en minister i Sverige som säger precis samma sak.
Det säger Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, i ett samtal om akademisk frihet. I samtalet deltar också Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap, och Andrei Chabes, professor i medicinsk kemi.
Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här panelsamtalet var Umeå universitet och samtalet ägde rum på Universum.
Vi får inte tappa bort att teknikutveckling och framtida beredskap är frågor som inte är bestämda på förhand. Det handlar snarare om att formulera hur vi vill att tekniken och samhället ska organiseras för framtiden, skriver Erik Isberg.
Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg. Krönikan publicerades i Curie 4 februari 2025.
Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap.
Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg. Krönikan publicerades i Curie 22 oktober 2024.
Olika forskningsfält har skilda tidsperspektiv. Men tvärvetenskapliga samarbeten kan förändra disciplinernas förståelse av tid, skriver Erik Isberg.
Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg. Krönikan publicerades i Curie 9 september 2024.
Blås i din visselpipa. Visa vem och var du är. Marie Cronqvist skriver om att vara vilse i akademin.
Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist. Krönikan publicerades i Curie 6 februari 2023.
Peer review är som demokrati. Systemet är inte felfritt, men när det fungerar som det ska är det oöverträffat. Marie Cronqvist skriver om arbetet med att bedöma projektansökningar.
Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist. Krönikan publicerades i Curie 4 oktober 2022.
Seminariet är inte bara ett rum där forskning presenteras. Det är på samma gång en arbetsmetod och en arbetsmiljö, skriver Marie Cronqvist.
Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist. Krönikan publicerades i Curie 17 augusti 2022.
Vi inte vet hur framtiden kommer att gestalta sig och vilka kunskaper som kommer att behövas i morgon. Därför är den oförtrutna och stundom oglamorösa grundforskningen – beredskapsforskningen – viktig, skriver Marie Cronqvist.
Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist. Krönikan publicerades i Curie 4 april 2022.
När amerikansk forskning hotas och många forskare pratar om att lämna landet gör hon tvärtom. Pernilla Wittung-Stafshede skriver om sin forskarflytt till USA.
Den här krönikan är skriven och inläst av Pernilla Wittung-Stafshede. Krönikan publicerades i Curie 6 maj 2025.
De syns ofta i media. Vetenskapligt skolade experter som anlitas för att uttala sig om allt möjligt, även sådant som ligger utanför deras kompetensområde. David Brax skriver om vad detta fenomen gör med vårt förtroende för experter.
Den här krönikan är skriven och inläst av David Brax. Krönikan publicerades i Curie 25 mars 2025.
Det ligger någonting vackert i att kunna lämna över till nästa generation av forskare. Anja Smits skriver om tillvaron som seniorforskare.
Den här krönikan är skriven och inläst av Anja Smits. Krönikan publicerades i Curie 25 februari 2025.
Seminariet är en möjlighet för doktorander att testa sina idéers bärkraft. Samtidigt kan kritiken upplevas som ett hot. David Brax skriver om vikten av en sund seminariekultur.
Den här krönikan är skriven och inläst av David Brax. Krönikan publicerades i Curie 6 november 2024.
Boka lokaler, administrera resor, tömma papperskorgen, sköta studentärenden och direktupphandlingar, vara sin egen tekniker och dividera med jurister om kontrakt och avtal. Anna Sarkadi skriver om administrationen som blivit ett stort arbetsmiljöproblem i akademin.
Den här krönikan är skriven och inläst av Anna Sarkadi. Krönikan publicerades i Curie 4 maj 2023.
Sjuksköterskor och forskare har en sak gemensam. Anahita Amirpour skriver om viljan att göra skillnad och risken med att se sitt yrke som ett kall.
Den här krönikan är skriven och inläst av JAnahita Amirpour. Krönikan publicerades i Curie 13 januari 2025.
Vetenskapens äng med plats för det oväntade riskerar att förvandlas till en produktionens havreåker. Helena Edberg skriver om projektifieringen av forskning.
Den här krönikan är skriven och inläst av Helena Edberg. Krönikan publicerades i Curie 11 november 2024.
Tänk om forskning kunde vara mer som ett maratonlopp. Det borde gå att bryta och komma igen, och även misslyckanden borde kunna få ett erkännande, skriver Natalie von der Lehr.
Den här krönikan är skriven och inläst av Natalie von der Lehr. Krönikan publicerades i Curie 6 december 2023.
Krönika av Natalie von der Lehr, vetenskapsjournalist och kommunikatör, som funderar över varför det är så tyst på labbet och vad som hänt sedan hon själv var doktorand.
Den här krönikan är skriven och inläst av Natalie von der Lehr. Krönikan publicerades i Curie 28 januari 2020.
Att flytta till ett annat land för att forska i en ny miljö ses för det mesta som något positivt i forskarvärlden. Men att bo långt ifrån nära och kära kan ställa det på ett personligt plan, skriver Jessica Abbott.
Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott. Krönikan publicerades i Curie 30 november 2022.
Vad gör egentligen en forskare? Trots att jag hela tiden sysslat med forskning ser en vanlig arbetsdag helt annorlunda ut idag än för några år sedan, skriver Jessica Abbott.
Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott. Krönikan publicerades i Curie 9 november 2022.
Ibland sägs det att vi behöver fler förebilder inom akademin, för att uppmuntra underrepresenterade grupper att välja en akademisk karriär. Men vilken typ av förebild är det egentligen som behövs, frågar sig Jessica Abbott.
Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott. Krönikan publicerades i Curie 10 oktober 2022.
Forskare avstår från att uttala sig i kontroversiella frågor och undviker vissa forskningsfält – även i demokratiska stater. Hur kan den akademiska friheten i Sverige stärkas och hur påverkas svenska forskare av situationen i USA? Hör forskarna Andrei Chabes, Carina Keskitalo och Christer Nordlund diskutera akademisk frihet i Curiepodden.
– När Trump säger att nu är det för mycket woke-verksamhet på universiteten, dröjer det ju inte särskilt länge innan vi har en minister i Sverige som säger precis samma sak.
Det säger Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, i ett samtal om akademisk frihet. I samtalet deltar också Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap, och Andrei Chabes, professor i medicinsk kemi.
Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här panelsamtalet var Umeå universitet och samtalet ägde rum på Universum.
