Sekelskiftet 1900 var en tid då dockskåpen gick från att vara ett sorts konstföremål att stilla betrakta, till en leksak att möblera upp och fantisera kring. De var eftertraktade, ömt vårdade ägodelar, som ofta gick i arv. De kunde vara högteknologiska och utrustade med det allra senaste, eller nostalgiskt tillbakablickande. Massproducerade, eller hemsnickrade. I detta avsnitt djupdyker vi i dockskåpens historia. Medverkande: Emelie Höglund och Frida Bowallius från Hallwylska museet, och Karin Dern från Nordiska museet.   Bild: Nutida dockskåp av Gunilla Rosengren och Jaan Verendel. Fotograf: Moa Samuelsson/SHM

Vad kan egentligen en trädgård säga om sin tid? Hur använde man de gröna rummen vid sekelskiftet 1900 – för odling, vila och kontemplation, eller som socialt rum och ett sätt att visa sin status? Följ med längst slingrande trädgårdsgångar och fördjupa dig i vinterträdgårdar och orangerier, exotiska växter och praktiska köksträdgårdar. Medverkande: Emelie Höglund och Kerstin Thorén från Hallwylska museet, och Catharina Nolin från Stockholms universitet.

Idag när vi ser mer våldsam kriminalitet än tidigare höjs röster för strängare straff i hopp om att avskräcka från brottets bana. Andra menar att vi måste verka förebyggande med helt andra insatser. Också under sekelskiftet 1900 var kriminaliteten i fokus. Då som nu gav skilda tankar om kriminalitetens orsaker olika lösningar. Skulle man straffa, avskräcka, vårda eller främst låsa in våldsverkare för att skydda samhället? Vi pratar om hur man såg på brottslighet och följer tankarna bakom kriminalvårdens framväxt.   Medverkande: Malin Wahl från Sveriges Fängelsemuseum, Bonnie Clementsson från Lunds universitet och Emelie Höglund från Hallwylska museet. Bild: Sveriges Fängelsemuseum, beskuren.

1800-talet har kallats arsenikens århundrade. Då användes Arsenik till allt möjligt; färgglada tapeter, kläder och karameller, som läkemedel och bekämpningsmedel. Det var lättillgängligt, luktlöst och starkt giftigt - ett ämne som orsakade stor debatt. Vi fördjupar oss i arseniken : dödens färg. Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Göran Ståhlbom från KTH och Olle Matsson från Uppsala universitet.    Bild: The Arsenic Waltz The new dance of death. (Dedicated to the green wreath and dress-mongers), John Leech (1817-1864), Punch Magazine, 1862. Färgad samt beskuren.

"Sagor och lek hör barndomen till" är en gammal sägning. Vad lekte man för en sisådär 100 år sedan, med vem och var? Vi fördjupar oss i leken och hur annorlunda den kunde te sig över klassgränser i dåtiden. Vi pratar leksaker, kalas, upptåg och gränser och frågar oss när vuxna blev så vuxna, eller om de kanske ändå leker lite trots allt? Medverkande: Kerstin Thorén och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Sara Backman Prytz från Uppsala universitet.

I en tid då familjen von Hallwyl drev sågverk i Hälsingland vandrade Lim-Johan Erik Olsson omkring i samma trakts skogar och hummade för sig själv. Han var något av ett original i bygden. Han skapade finstämd konst som fick sitt stora genomslag först efter hans död, när världen törstade efter det oförställda oskolade uttrycket. Med Emelie Höglund, Nora Jonsson och Tobias Bolin från Hallwylska museet. 

Hur signalerade man status och förfining som man vid sekelskiftet 1900? Vad avgjorde vad som var eftersträvansvärt och hur skiljde det sig mellan klasser och generationer? Kunde man vara för mån om sitt yttre? Vi pratar om allt från mustaschmode till hur samhällsförändringar påverkat ideal och frågar oss: vad är fåfänga, och kan man prata om en manlighet i kris?   Medverkande: Emelie Höglund, Gösta Sandell och Niclas Järvklo Bild: Robert de Montesquiou (1855-1921), av Giovanni Boldini (1842-1931),1897, Musée d’Orsay, Paris. Beskuren.

Ellen Roosval och Alice Nordin är två exempel på framgångsrika kvinnliga skulptörer vid sekelskiftet 1900. Det var en tid när konstskolorna öppnade för kvinnliga sökanden, men de nya eleverna fick ofta kämpa i motvind. Hur arbetade de sig fram och krokade arm för att bryta ny mark? Hur balanserade de alla de förväntningar som fanns på dem som kvinnor och kreatörer?   Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Annika Williams från Länsmuseet Gävleborg och Linda Hinners från Nationalmuseum. Bild: Ellen Roosval i sin ateljé (Gotlands museum).

Alkoholkonsumtion var en stor samhällsfråga vid sekelskiftet 1900. Den kunde döva hunger och vånda, och många förlorade sig till den. Samtidigt blomstrade kroglivet och nya spännande drycker med internationell flärd introducerades. Vi fördjupar oss i allt från dryck och identitet, mytomspunna krogar, nymodigheter som elevatorpunsch och cocktails, till ransoneringar och den förbudsiver som kulminerade i en rafflande folkomröstning 1922. Medverkande Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och Nadja Karlsson från Spritmuseum.

Inflyttningen till Stockholm var omfattande vid sekelskiftet 1900. Staden hade växtvärk och bostadsbristen var stor. Vi blickar ut över en stad med stora kontraster – från fashionabla kvarter vid adresser som Hamngatan och Strandvägen, till kåkstäderna i Stadshagen och Årstadal. Hur tänkte man kring klass och boendestandard, vilka vägar till boende fanns, och hur tog sig staden ur situationen? Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, samt Anna Furumark från Stadsmuseet i Stockholm. Bild: beskuren skämtteckning från 1898 av Oskar Andersson (1877-1906), Stadsmuseet i Stockholm.

Telefonen bredde snabbt ut sig i Stockholm på 1890-talet, så pass att staden blev den mest telefontäta i världen och himlen förmörkades av telefonledningar. Vad innebar telefonens inträde för vårt sätt att kommunicera? Vilka möjligheter öppnades? Hur fungerade det, och hur kunde det låta när man ringde upp?  Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, och Anders Lindeberg-Lindvet från Tekniska museet.Bild: Telefontornet 1890, okänd fotograf, Wikipedia. Rimfrost syns på ledningarna.

Att klä sig rätt var en konst att behärska om man ville ta del av societetslivet kring sekelskiftet 1900. Vad som fungerade i vilket sammanhang var styrt av etikett och outtalade regler kända av den egna gruppen. Den som var enkelt eller för fint klädd avslöjade att den inte hörde till de invigda. I detta avsnitt djupdyker vi i klädkodernas värld.  Medverkande: Miriam Runold och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt författaren och journalisten Lotta Lewenhaupt.

För 100 år sedan var det ännu olagligt att häda i Sverige, även att kritisera  kyrkan. Vad betydde religionen då och vilken roll spelade kyrkan i det samhället? Hur såg man på att vara kristen, och vad innebar det att trots förbud våga kritisera? Hur har vi rört oss mot det sekulära samhälle vi har idag, och hur tätt knuten är den berättelsen till yttrandefriheten? Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.

Mellandottern Ellen väckte skandal när hon skiljde sig från sin make, med en uppslitande konflikt inom familjen som följd. Att skilja sig var en mycket laddad fråga, och även om paret själva var överens var det inte säkert att rätten godkände det.Hur gjorde man för att gå skilda vägar och bryta upp? Vad krävdes, och fanns det sätt att hitta snabba lösningar? Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Gösta Sandell från Hallwylska museet.

Snabba samhällsförändringar och omvälvande innovationer vid sekelskiftet 1900 gav en känsla av att världen höll på att omformas. De gamla historiska stilarna passade inte längre - det krävdes ett helt nytt uttryck, och Art Nouveau tog form. Hemmiljöer blev som tablåer att kliva in i – formgivna och dekorerade av konstnärer – miljöer som skulle förbättra människan. I detta avsnitt vrider och vänder vi på Art Nouveau – dess ambitioner och inspirationer. Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, samt samlaren och Rörstrandskännaren Markus DimdalBild: https://www.freepik.com

Sekelskiftets världsutställningar var stora händelser som drog mångmiljonpublik. Framtidstron och förväntan på nya landvinningar var stor och många ville se de senaste tekniska lösningarna, uppfinningarna och estetikens utveckling. I Sverige hölls nationella utställningar på olika håll, med inspiration från kontinentens mer omfattande arrangemang. Hur kan man se på dessa utställningar - och vilka spår har de satt? Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet, och Anders Houltz, forskningschef vid centrum för Näringslivshistoria. Bild: Stockholmsutställningen 1897, sedd från Strandvägen (handkolorerat fotografi, Nordiska museet).

Vårvinter betyder högsäsong för middagsbjudningar! Hos paret von Hallwyl var de visserligen sällsynta, men när de väl gick av stapeln gjordes det enligt konstens alla regler. Det var stora arrangemang, omgärdade av traditioner och förväntningar. Hur gick det till? Vi fördjupar oss i allt från vett och etikett, inbjudningar, menyer och bordsarrangemang. Medverkande: Emelie Höglund och Clara Strömberg från Hallwylska museet, samt Charlotte Birnbaum, författare och ledamot i Gastronomiska akademien.

Att sätta in en kontaktannons kan vara första steget till ett nytt liv. Formuleringar och önskningar i dem speglar samhällets mest intima värderingar. De berättar om sin tids syn på relationer och den ideala partnern. I museets arkiv vilar ett ovanligt dokument - en samling svar på uppdiktade kontaktannonser inbundna i ett litet häfte, som Wilhelmina en gång fick i gåva. Vad kan vi utläsa ur denna samling brev? Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, och Josefin Englund, från Gymnastisk- och idrottshögskolan.

När Wilhelmina von Hallwyl var hon en del av en internationell trend – hon var en av västvärldens alla storsamlare. I en tid när framtiden tedde sig som något radikalt annorlunda mot det kända växte intresset för historia. Förmögna industrialister började intressera sig för den gamla världens artefakter som skulle samlas och bevaras. Hur mönstergill var Wilhelminas samling, och vilka andra stora samlarpersonligheter var hennes likar? Medverkande: Annika Williams, Samuel Norrby och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Hallwylska palatset var bland de första husen i Sverige att byggas med den elektriska tekniken tillgänglig från början, och glödlampsbelysning i varje rum. Elektrifieringen av Sverige började just med ljuset. Hur gick det till när vi sakta byggde upp elnätet, vilka var de avgörande stegen? Vem hade möjlighet att använda den nya tekniken och hur förändrade det elektriska ljuset livet? Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, samt Anders Houltz, forskningschef vid Centrum för näringslivshistoria.