Varje konstverk bär på mängder av intressanta historier: Konstverk kan ha spännande tillkomstprocesser, en fängslande ägarhistoria eller så kan det finnas otroliga berättelser om hur publiken tog emot ett verk, när det visades för första gången. Men alltid är det förstas just det avbildade som bjuder oss på många fascinerande berättelser och tankar.
En gång i månaden släpper vi ett avsnitt om ett konstverk. Det blir gott och blandat från olika tider och platser, för det enda urvalskriteriet är att vi båda måste tycka om verket.
Följ oss på sociala medier för bilder och bonusmaterial!
Instagram: @konsthistoriepodden
facebook: Konsthistoriepodden
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Varje konstverk bär på mängder av intressanta historier: Konstverk kan ha spännande tillkomstprocesser, en fängslande ägarhistoria eller så kan det finnas otroliga berättelser om hur publiken tog emot ett verk, när det visades för första gången. Men alltid är det förstas just det avbildade som bjuder oss på många fascinerande berättelser och tankar.
En gång i månaden släpper vi ett avsnitt om ett konstverk. Det blir gott och blandat från olika tider och platser, för det enda urvalskriteriet är att vi båda måste tycka om verket.
Följ oss på sociala medier för bilder och bonusmaterial!
Instagram: @konsthistoriepodden
facebook: Konsthistoriepodden
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi återvänder till Joan Semmels konstnärskap och fördjupar oss i nakenhetens roll i hennes verk. I detta sammanhang återkopplar vi även till andra arbeten som vi övervägde att inkludera i avsnittet, men som av praktiska skäl, inte minst sociala mediers restriktioner kring sexuellt innehåll, visade sig omöjliga att publicera.
Bland annat diskuterar vi hennes” Erotic Series” från 1970-talet, där Semmel utgick från fotografier som hon har tagit av heterosexuella par i sexuella akter och därefter omvandlade dessa till målningar. Resultatet är bilder som inte är idealiserade utan realistiska, men som samtidigt förhåller sig medvetet estetiserade.
Vi jämför Joan Semmels sätt att återta blicken på den kvinnliga kroppen med den svenska fotografen Eva Klassons närstudier av sin egen kropp under samma period. Båda konstnärerna skapar på olika vis kroppsliga landskap som får oss att reflektera över både motivet och den blick vi själva riktar mot den mänskliga kroppen, den kropp vi bebor men som ändå stundtals kan framstå som främmande.
Vi samtalar dessutom om den betydelsefulla distinktionen mellan naked och nude, och om hur Semmel själv resonerar kring denna skillnad.
Och slutligen delar Alexandra Fried Magnusson med sig av sitt möte med Joan Semmel på en Finissage i New York år 2019.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I dagens avsnitt lyfter vi fram den amerikanska konstnären Joan Semmel, en konstnär som många i USA känner till, men som ännu inte fått sitt genombrott i Sverige. Under våra resor har vi sett hennes verk på flera av de stora museerna och blivit allt mer fascinerade av hennes konstnärskap. Därför kändes det helt rätt att ägna ett avsnitt åt hennes konst.
Joan Semmel föddes 1932 i New York, där hon fortfarande är verksam. Hon inledde sin bana som abstrakt expressionist men blev snart en av de tidiga feministiska konstnärerna som utmanade den traditionella bilden av den kvinnliga kroppen i konsten. Under sina mer än sex decennier som konstnär har kroppen, ofta hennes egen, varit ett återkommande motiv.
I avsnittet fördjupar vi oss i ett av hennes senare, introspektiva självporträtt: ”Skin Patterns” från 2013. Här utforskar Semmel kroppens förändring över tid och hur dessa förändringar påverkar självbild och identitet. I målningen möter hon, och låter oss möta, den åldrande kroppen utan försköning, men med en stark estetisk närvaro.
Genom att rikta blicken mot den äldre kvinnokroppen utmanar hon samtidens skönhetsideal, där det finns en fixering vid ungdomlighet och åldrandets fysiska spår länge varit tabubelagda.
I sin konst återtar Joan Semmel blicken på kvinnokroppen, som inte finns till för att behagar, samtidigt som hon ger det levda livet och tidens spår på kroppen värdighet och kraft.
I USA räknas Joan Semmel som en central gestalt inom den feministiska konsthistorien och hon har ställt ut på några av landets mest betydelsefulla institutioner, bland annat MoMA PS1 och The Whitney Museum of American Art.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt återvänder vi till Gent i Belgien och får i konservatorsateljén på Museum voor Schoone Kunsten Gent följa arbetet med restaureringen av den berömda van Eyck altartavlan som målades för San Bavo-katedralen i Gent. Konservatorn Kathleen Froyen berättar om de praktiska och svåra beslut som styr hur målningen bevaras och hur nya detaljer kommer fram när övermålningar tas bort och tekniska undersökningar görs. Vi pratar om vad infrarödbilder och röntgen visar, om oväntade insikter i van Eycks arbetsmetoder, om dyrbara pigment som förändrats med tiden och om den fortfarande försvunna panelen från stölden 1934. Ett avsnitt för dig som vill förstå hur ett ikoniskt och världsberömt konstverk faktiskt restaureras i praktiken!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Missade du vårt föredrag för Hasselbladstiftelsen som vi höll inom ramarna för Göteborgs kulturkalas på Göteborgs stadsbibliotek i somras? Då har du nu möjlighet att lyssna på detta föredrag som ett poddavsnitt!
En konstsalong var från början en konstutställning – ofta arrangerad av konstakademier eller privata värdar – där konst visades för en bred publik. Men salongen blev snart mycket mer än så. Den utvecklades till en levande social och intellektuell mötesplats, där människor samlades för att diskutera konst, idéer och samtidens frågor. Hur har detta fenomen påverkat vår syn på konst och kultur? Och varför kom just salongen att bli en så central plats för konstnärliga och samhälleliga samtal? I detta avsnitt tar vi er med oss genom konstsalongens rika och spännande historia – från praktfulla utställningar i 1700- och 1800-talets Paris till dagens samtida salonger. Vi berättar hur salongerna inte bara visade upp konst, utan också fungerade som en arena för debatt, idéutbyte och kulturell påverkan. De formade såväl konstnärliga uttryck som publikens smak och blev en drivkraft i det kulturella livet. Detta avsnitt ger en inblick i hur konstsalongens arv fortfarande präglar konstvärlden – och varför den än i dag väcker nyfikenhet och engagemang.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I slutet av juni hade vi det stora nöjet att träffa Peter Schmidt – teolog, professor emeritus och tidigare präst i St. Bavo-katedralen i Gent. Av en tillfällighet fick han på 1990-talet i uppdrag att ta fram en ny guidebok om Gentaltaret, och sedan dess har han skrivit flera böcker om Jan och Hubert van Eycks berömda altartavla.
Vi samtalar om verkets betydelse, svårigheterna kring attribuering, teknik, raminskriptioner – men också om konst som väcker känslor och hur det är att arbeta så nära verk som dessa. Vi kommer förstås också in på van Eyck-forskningens klassiska fallgropar – och råkar kanske själva halka i ett par. Dessutom är vi inte alltid överens – och det är då det blir som mest intressant!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I somras reste vi till Köln och besökte den magnifika Kölner Dom – en av Europas främsta gotiska katedraler. Grundstenen lades den 15 augusti 1248 på den plats där en tidig kristen basilika från romartiden tidigare stått, i den forna romerska kolonin Colonia Claudia Ara Agrippinensium – på latin "Den klaudiska kolonin med altaret till Agrippinas ära", oftast kallad enbart Colonia.
Vid denna tid ville man uppföra en katedral värdig att hysa de tre vise männens reliker, vilka 1164 fördes från Milano till Köln av ärkebiskop Rainald von Dassel under kejsar Barbarossas italienska fälttåg. Den nya katedralen skulle följa de mest avancerade arkitektoniska idealen från samtidens franska gotik, med förebilder i bland annat Chartres och Reims.
Varför bygget dröjde ända till 1880 innan det fullbordades, vad som hände med katedralen under ockupationstiden och andra världskriget, samt hur det kom sig att Gerhard Richter år 2007 skapade ett nytt färgfönster – allt detta får du veta i detta poddavsnitt.
Eftersom katedralen ligger i Alexandra Herlitz' hemtrakter är det hon som vägleder oss genom dess rika och komplexa historia, medan Alexandra Fried kompletterar med sin expertis inom medeltida skulpturkonst, representerad i domkyrkans inre.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Under nazisterna etablerades en anti-kanon med konstverk som kallades ”Entartete Kunst” - degenererad konst.
Verk av modernistiska konstnärer ställdes ut i en turnerande utställning, där de hånades och förlöjligades. Samtidigt utfärdades yrkesförbud till konstnärer att arbeta om de inte följde regimens estetik.
En av dem vars karriär lades i spillror var Oskar Schlemmer. Hans verk ”Bauhaustrappan” målades 1932 som en protest mot den förestående nedläggningen av Bauhaus-skolan i Dessau. Några månader senare – bara dagar efter riksdagshusbranden som gav nazisterna makt att avveckla Weimarrepublikens konstitution och därmed demokratin – stängdes en stor utställning med Schlemmers verk. Bauhaustrappan förbjöds, och Schlemmer själv belades med yrkesförbud.
Hur målningen ändå hamnade på ett av världens viktigaste konstmuseer, MoMA i New York, och hur Bauhaus-idéerna spred sig trots nedläggningen av skolan genom nazisternas påtryckningar, får ni höra i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Greveradenaltaret från 1491 är ett retabel av den flamländske målaren Hans Memling, som ursprungligen var avsett för familjekapellet i Lübecks domkyrka, men sedan efter andra världskriget finns den på St. Annen-museet i Lübeck. Där träffade vi Anna Lena Frank, forskare inom samlingen för senmedeltid och tidigmodern tid, och pratade med henne om Memlings fantastiska verk. Samtalet handlade om hur altartavlan beställdes, hur passionshistorien berättas genom bilderna och om en ikonografin i de olika flyglarna.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi tuffade vidare från Nederländerna till Belgien och besökte städerna Gent, Antwerpen och Brygge. Våra främsta (och sämsta) konstupplevelser på många av de platserna besökte - Sankt Bavokatedralen i Gent, MSK - Museum voor Schone Kunsten Gent, Onze-Lieve-Vrouwekathedraal i Antwerpen, Rubenshuis och KMSKA - Koninklijk Museum voor Schone Kunsten Antwerpen - pratar vi om i detta poddavsnitt...
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt pratar vi om två av Amsterdams mest kända konstmuseer – Rijksmuseum och Museum Het Rembrandthuis – och hur de speglar Nederländernas konst och historia, men också om vår upplevelse som besökare.
Rijksmuseum grundades 1800 i Haag och är idag Nederländernas största konstmuseum med verk av Rembrandt, Vermeer och många fler. Men vi var ganska överens om att tycker så Rijksmuseum inte är vårt favoritmuseum. Visst, det är pampigt och fyllt av konstskatter, men vi upplevde det som alltför stimmigt och högljutt. Det kändes mer som en turistattraktion än ett levande museum och det var svårt att komma nära konsten – både bildligt och bokstavligt, eftersom det var så mycket folk överallt.
Rembrandthuis, däremot, tyckte vi mycket mer om. Vi visste inte vad vi skulle förvänta oss, men det var en häftig upplevelse att vara i huset som Rembrandt bodde och arbetade i under 20 år, samt att prata med Epco Runia, som är ansvarig för forskning och samlingen. Det var mindre folk där och det var ett genomtänkt och fint museum.
Vi pratar också om Amsterdam och hur staden har förändrats sedan 90-talet. Det har blivit många fler turister, vilket påverkar atmosfären i staden negativt. Förr kändes Amsterdam mer avslappnat och autentiskt – nu är det mer trångt, dyrt och kommersialiserat.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den här gången delar vi med oss av våra intryck från Mauritshuis – ett museum med en spännande samling konstverk. Vi pratar om deras mest välkända verk, ett av holländarnas nationalmålningar och om romaner som hämtat inspiration från några dessa målningar.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi fick chansen att intervjua Christopher P. Heuer, som är professor i konsthistoria på University of Rochester, New York, när han denna vår är gästprofessor i Göteborg. Han medverkar i ett forskningsprojekt inom idé- och lärdomshistoria vid universitetet, som heter "Freezing Cold - Northern European imaginaries of winter, snow and ice during the Little Ice Age”.
Han har tidigare forskat och undervisat på Berkeley, Princeton och Columbia och är en expert på tidigmodern konst.
Dessutom har han skrivit boken “Into the White. The Renaissance Arctic and the End of the Image” som kom 2019 och som har listats som en av de fem bästa böckerna om Renässansen norr om alperna.
Vår bild av Arktis nuförtiden är mycket präglad av romantikens bilder från 1800-talet, när konstnärer som CD Friedrich målade isen som ett kraftfullt och mystiskt naturfenomen.
Vi pratar om tidigmoderna expeditioner till Arktis och hur detta visuella ”tomrum”, som antingen beskrev som helt vitt eller helt mörkt, utmanade 1500-talets intresse i att gestalta världen perspektiviskt korrekt.
Han berättar om gravyrer som holländska upptäcktsresande tog med sig till Arktis som gåvor till människor man skulle kunna möta där, och som lämnades i isen på 1500-talet, innan de spröda resterna (som påminner mer om cornflakes än om pappersark) mycket senare färdades tillbaka till Amsterdam, där de nu bevaras på Rijksmuseum.
Vi pratar om den svenske biskopen Olaus Magnus (1490-1557) och hans bok ”Historien om de nordiska folken” som han författade under sin exil i Rom. Denna boks illustrationer, som påminner i sin abstraktion nästan om modernistiska verk, gav en mycket rikare bild av snö och is i Norden än någon annan samtida källa.
Och så pratar vi om Pieter Bruegel den äldres vinterlandskap och hur dessa kan hänga ihop med den lilla istiden i Nederländerna (ca 1540-1620)?
Lyssna på detta och mycket mer i vårt senaste avsnitt!
Thank you, Christopher, for talking to us!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi tar oss tillbaka till senmedeltiden och pratar om gobelängserien ”La Dame à la licorne”, på svenska ”Damen med enhörningen”, som skapades mellan 1484 och 1538 och finns på Musée de Cluny i Paris. Dessa verk har fascinerat människor i 500 år och figurerat i såväl Harry Potter-filmerna som i Tracy Chevaliers roman ”Damen med enhörningen” från 2003.
I avsnittet pratar vi om de sex gobelängerna i serien med fokus på hur den sjätte gobelängen kan tolkas och hur den hänger ihop med de fem andra. Fem gobelänger i serien har tolkats ha de fem sinnena som motiv: Synen (La Vue), Hörseln (L’Ouïe), Känseln (Le Toucher), Smaken (Le Goût) och Luktsinnet (L’Odorat), som gestaltas bland annat genom damens interaktion med enhörningen: I ”Synen” håller damen i en handspegel som enhörningen betraktar sig i. I ”Hörseln” spelar damen på en orgel. I ”Känseln” håller damen om enhörningens horn. I ”Smaken” matar damen en fågel. I ”Luktsinnet” binder damen en blomsterkrans medan apan bakom henne känner på doften av en blomma från korgen. Hur den sjätte gobelängen, som kallas ”Mon seul désir”, som översätts med ”Min enda önskan”, hänger ihop med de första fem har diskuterats under en lång tid och de olika teorierna pratar vi om i avsnittet.
Lika gåtfull som motiven är djurens symbolik i gobelängerna och vi pratar mer om enhörningens olika betydelser under 1400- och 1500-talen. Dessutom ska vi berätta mer om hur gobelänger vävdes på denna tid, och varför just denna serie var i rätt dåligt skick och behövde restaureras på 1800-talet.
Konstnären som ligger bakom motiven är okänd idag och i avsnittet pratar vi om de olika teorierna som finns om konstnären, samt hur man har knutit verken till en möjlig beställarfamilj.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nytt avsnitt ute av ”Samtal pågår”! - ett samtal som mest ska vara ett litet livstecken från oss… vi kommer med två goda nyheter… goda för oss till en början och för er kanske senare? Och så ger vi en liten ledtråd om vilket verk nästa avsnitt kommer att handla om.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det har varit tyst kring oss, för just nu håller vi febrilt på att förbereda två distanskurser om den italienska renässanskonsten och den amerikanska konsten på 1900-talet. Så vi samtalar lite om dessa två konsthistoriska perioder, men också om våra gemensamma resor och exkursioner som student till platserna vi nuförtiden pratar om i föreläsningar. Vi pratar om Florens och Venedig, om den amerikanska Ashcan-skolan, om George Bellows’ raka målningar av boxningsmatcher, om kreativiteten i att skapa föreläsningar om konst och om våra favoritmuseer och de som vi gillar mindre mycket. Och Herlitz kommer inte ihåg vad hon heter…!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sedan vi började med Konsthistoriepodden var en aspekt som vi ville lyfta vad man arbetar med som utbildad konstvetare och vad man kan bli, när man har studerat det teoretiska ämnet Konst- och bildvetenskap. I detta avsnitt pratar vi med vår före detta student Ida Gudmundsson som nuförtiden är verksam som konstnär i Eskilsby utanför Göteborg och som ger kurser i måleri i sin studio, men vars målningar även har blivit omslag till romaner och skivor. Vi pratar om hur man blir konstnär på en konstvetenskaplig utbildning och hur man kan utgå från konsthistoria som en metod för måleri. Vi pratar också om konstnärligt entreprenörskap och konstnärlig frihet och hur man kan behålla den, samtidigt som man väljer att inte vara den nätverkande konstnären som är bosatt i storstaden med dess konstnärliga centrum. Och så diskuterar vi den stora respekten som många människor har för konsten och hur man kan avdramatisera konstnärligt skapande: "Kan du skriva alfabetet och bre en macka? Då kan du måla en tavla också.", är Ida Gudmundssons uppmuntrande inställning.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Äntligen börjar säsong 5 med det första konstverket som vi ska prata om: Michelangelos ”Yttersta domen” som han målade mellan 1534 och 1541 på altarväggen av det Sixtinska kapellet i Vatikanen.
Ni kanske tror att vi har valt verket på grund av världsläget. Nu är det inte bara det..
I Michelangelos målning av domedagen, ser vi den återuppståndne Jesus Kristus som ställer människorna inför rätta och de måste redogöra för sina handlingar. Jesus som domare avgör vilka som får komma in i himmelriket och vilka som blir fördömda till ett evigt liv i helvetet. Idén om den yttersta domen är förknippad med människans hopp om att rättvisa ska segra över orättvisorna på Jorden.
Men Michelangelos version av detta kristna motiv skiljer sig väldigt mycket från traditionella bilder på detta motiv. I podden berättar vi om de muskulösa figurerna som påminner mer om antika skulpturer än kristna helgon och om anstöten som verkets nakenhet och tvetydiga positioner väckte, tills figurerna slutligen övermålades med små byxor, tyg och skuggor, ett år efter Michelangelos död.
Vi berättar också mer om Michelangelo, som redan under sin levnad kallades för ”Il Divino” (Den gudomlige), och det storskaliga uppdraget på nästan 200 kvm och närmast 400 figurer som han fick av påven. Varför ville påve Paulus III att Peruginos bara 25 år gamla målningar skulle ge vika för Michelangelos nya bild?
Vi pratar också om den religiösa ceremonin under påskveckan, vars samspel av musik, ljus och Michelangelos målning sedan åtminstone 1700-talet lockade mängder av turister, men också författare som Mary Shelley och konstnärer som Jean-Auguste-Dominique Ingres till Sixtinska kapellet, för att bevittna och teckna ner den oförglömliga och skräckfyllda upplevelsen de varit med om.
Allt detta och mycket mer pratar vi om i senaste avsnittet, som finns överallt där det finns poddar eller via länken i bio!
Bild: Michelangelo, ”Yttersta domen”, freskmålning, 14,60 m x 13,41 m, Sixtinska kapellet, Vatikanen
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Efter drygt hundra år ska Göteborgs Konsthall flytta från Götaplatsen, med start 27 januari 2025, till Slakthuset i Gamlestaden där verksamheten kör igång under 2026. Efter den sista utställningen stängdes, arrangerade Konsthallen en avskedsfest, en ”utrymning”, och precis som väldigt många andra göteborgare som håller sin konsthall kär, var vi med på konsthallens sista öppna dag. Under ”Utrymning: Ett maxat avsked” tog vi farväl av de gamla lokalerna och ser nu med spänning fram emot alla nya möjligheter att få uppleva samtidskonst i gamla slakthuset.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vem längtar inte efter våren så här års? Vi gör det i alla fall och därför valde vi till dagens avsnitt att prata med Malin Borin, som är konservator på Göteborgs konstmuseum och som har restaurerat Anna-Maria Ehrenstrahls verk "Allegori över våren" från 1687. De många misslyckade restaureringar av spanska konstverk vars bilder de senaste åren har spridits världen runt i sociala medier, visar tydligt hur viktiga kunskaper och färdigheter en kunnig konservator besitter. I samtal med Malin Borin får vi en glimt av hennes expertkunskaper, när vi pratar om värdet av historiens känsla, vilka pigment den kvinnliga 1600-talskonstnären Anna-Maria Ehrenstrahl hade tillgång till och om man behöver vara modig för att arbeta som konservator. Varmt välkomna att lyssna!
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.