Direkt från Skuleskogen i Ångermanland, holkkontroll hos flygekorrarna i Finland, naturdrömmar och nyårshälsningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker Skuleskogens nationalpark i vinterskrud. Under sommaren strömmar det människor hit som vill uppleva den vilda och kuperade naturen men såhär i midvintern är det betydligt glesare mellan besökarna. En som har erfarenhet av området året om är författaren och fotografen Olle Backman. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom för att höra mer om hans upplevelser och historierna som omgärdar det mytomspunna området. Anna Carlemalm, föreståndare på naturum Höga Kusten, guidar också i den omväxlande naturen. Från den djupa granskogen där hänglavar draperar träden till de mer öppna hällmarkerna där karga tallar blickar ut över Bottenviken.

Vi frågade våra lyssnare om deras ”naturdrömmar” inför år 2026. Vi har fått många svar - allt från att bara vara ledig en dag och lyssna på fågelsång till att få uppleva något tropiskt. Påfallande många önskar att få se och fota ett vilt lodjur! Därför ringer vi upp naturfotografen Fatima Boukarchid för att få lite tips.

Finlands natur är på många sätt lik den svenska, men där finns ett litet däggdjur som vi saknar: flygekorre. Flygekorrar är lite mindre än vanliga ekorrar och nattaktiva. De glidflyger mellan träden. Biologen Ralf Wistbacka från Uleåborgs universitet har inventerat flygekorrar runt österbottniska Jakobstad och funnit att de minskat med 70% de senaste 40 åren. Största orsaken är det intensiva skogsbruket med hyggen och monokulturer av tall, säger han.

Vi får dessutom natur-nyårshälsningar från Japan, Grekland och Antarktis.

I veckans kråkvinkel gör Lisa Henkow ett försök att ta sig an livet, och de stora frågorna landar mjukt i naturen.

Programledare Joacim Lindwall.

En pralinask med godbitar från året som gått i Naturmorgon. Här ryms bland annat trollpipistreller, biätare, sillgrisslor och trumvargspindlar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Till och med för oss som gör Naturmorgon är det en överraskning att dyka ner i det gångna årets 52 avsnitt. Ja just det, kommer ni ihåg när vi ringde upp en lyssnare som fick svar på vad det var för konstiga bas-tubor i botten av ån! Minns ni när vår expert Susanne Åkesson berättade om hur harar onanerar? Och tänk att vi sände från Åreskutans topp, fast att det blåste så mycket dagen innan att det var omöjligt att ta sig upp dit. Samma på Stora Karlsö, vi åkte ut i de rejäla dyningarna efter ovädret dagen innan. Väl där togs vi emot av tiotusentals sillgrisslor och en ö med en alldeles egen själ.

Vi har simmat i en skånsk å. Tältat vid Kebnekaise i ösregn. Upptäckt spår av en vessla i djup snö i Västerbotten. Öppnat öron och eter för fågelsången en hel natt i maj, där en skrattande dalripa från norska Tromsö var en av höjdpunkterna. Vi har stått på varsin sida om Östersjön och rapporterat i direktsändning om flyttande fåglar och fladdermöss. Vi har sett ett björnide på nära håll, ett helt nystan av snokar, den nästan osannolikt färggranna biätaren, och hört de subtila ljuden av trumvargspindlar och lökgrodor. Och vi har skrattat åt att en svamp kan heta blek toffelskräling.

Nu vill vi dela med oss av detta till er som lyssnar.

Välkomna till Naturmorgons best-of-program 2025.

Programledare är Karin Gyllenklev.

De karismatiska lemurerna är en hotad djurgrupp som bara finns på Madagaskar i hela världen. I Kirindyskogen möter vi både små och stora lemurer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter lemurerna i Kirindyskogen på ön Madagaskar utanför Afrikas ostkust. Vi är i närkontakt med både de små lemurerna som ropar i natten, och större arter som hoppar mellan trädkronorna sökande efter späda blad. Lemurer hör till däggdjursgruppen primater. De är ljudliga, sociala, vackra och högt specialiserade i sina livsmiljöer.

I Madagaskars natur är 80 till 90 procent av arterna endemiska – de finns ingen annanstans i världen. Och så är det för samtliga arter av lemurer. Vi hör unika reportage från Kirindyskogen på västra Madagaskar. Där finns världens minsta primat, dvärgmusmakin, eller snarare fanns.

En stor del av öns skogar har försvunnit, och därmed lemurernas livsmiljö. Idag är många arter av lemurer hotade. Men det görs också en hel del för att rädda naturen och lemurerna.

Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgon firar lucia i Botaniska trädgården i Lund, där tre naturexperter samlas i ett grönskande växthus för att svara på lyssnarnas frågor om natur.

Denna gång bland annat om hur rävens liv ter sig i storstan, turkosa larver, hur gammal en riktigt tjock tall kan vara och ifall alla fågelföräldrar är så renliga som dem Mikael i Täby fångat på film. De tar emot ungarnas spillning i små vita påsar och flyger iväg med dem direkt. Vi tar emot fler frågor på mejl naturmorgon@sverigesradio.se eller via våra sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.

Frågorna besvaras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. Programledare är Jenny Berntson Djurvall

Naturmorgonredaktionen samlas för att tipsa om naturböcker utgivna under 2025. Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I årets naturböcker ryms orkidéer, igelkottar, valar, lavar, vedsvampar och ejdrar. Men även Sveriges storslagna geologiska historia och ett kritiskt öga på hur relationen mellan människa och natur ser ut idag. Lägg därtill böcker om allt från rymden till ringlande åar. Och lite till...

Det har alltså blivit dags för Naturmorgons traditionsenliga bokprat, då redaktionen samlas runt studiobordet för att tipsa om och diskutera kring några av årets många naturböcker.

I år får vi dessutom hjälp med barnböckerna från elever i klass 1C på Högalidsskolan i Stockholm.

Årets bokpratare är Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.

En fågelmorgon vid Dannemorasjön i Norduppland med fågelkännaren Annika Rastén. Och botanisten Ulf Swenson hittar nya arter i herbarier i Australien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fältreporter Lena Näslund finns vid Dannemorasjön i Norduppland med fokus på bland annat ugglor. Ugglor är oftast lättast att se på hösten, tycker fågelkännaren Annika Rastén, som vi möter i hennes hemmamarker. Här hade hon ett fantastiskt möte med kattuggla och sparvuggla nu i november. Och fåglar har varit viktiga sedan Annika var liten. Numera blandas inventeringar och ringmärkning med att ge sig iväg för att se ovanliga fågelarter. Det kan bli många mil på cykel för ett kryss. En av favoritarterna är stenskvätta, och kungsörn är en annan art hon ägnar tid åt.

Och hur har fågelåret 2025 varit? Magnus Hellström, fågelstationschef på Ottenby, ger en bild från den öländska horisonten.

Och så får vi en inblick i hur nya växtarter upptäcks. Inte ute i djungeln, utan oftast i samlingar av torkade växter – herbarier. Botanisten Ulf Swenson har ägnat sitt liv åt tuggummiväxter och har beskrivit ett antal arter nya för vetenskapen. Några av dem har han hittat i en växtsamling i Canberra i Australien dit vi får följa med.

Har alla däggdjur mens? Den frågan kom upp i en skolklass i Stockholm. Vi skickar frågan vidare till Renée Båge, veterinär och professor i husdjursreproduktion.

Att hitta en gråsugga som inte synts till i Sverige på 90 år, det är häftigt. Vi pratar med Christer Bengtsson i Malmö för att höra hur det gick till när han gjorde fyndet. Dessutom har han sett mycket annat spännande nu i november – allt från parande frostfjärilar till en nyanländ lockespindel med extremt långa ben.

Sverige har nyligen fått kritik från EU-kommissionen för att referensvärdet för varg har sänkts till 170 individer. Vi pratar med Mona HansErs, enhetschef på Naturvårdsverket, för att bland annat höra hur det går med den planerade licensjakten i januari.

Programledare är Karin Gyllenklev.

I Värmland fångar konstnärerna upp växternas signaler och omvandlar dem till musik. Och på Stora Karlsö tar trutar och kråkor många ägg från de ruvande ejderhonorna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.

Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.

På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?

Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.

Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.

I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.

Programledare är Joacim Lindwall.

I österrikiska Rust värnar invånarna om sina storkar. Och i Skåne borrar vi i en torvmosse där frön och pollen tar oss med på en tidsresa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi lyser upp höstmörkret genom att borra oss ner i landskapets historia. Vår fältreporter Lena Näslund följer med paleoekologen Per Lagerås till en skånsk torvmosse där flera tusen år gamla pollen och fröer bevarats till vår tid. Borrkärnan de får upp i mossen plockas med till mikroskoprummet på Arkeologihuset i Lund för att studeras närmare. Vi får följa med på en tidsresa som börjar vid istiden när fjällväxter trivdes på den skånska tundran, fram till nykomlingen granens ankomst för ungefär tusen år sedan. Vi stannar också vid två mörka perioder i vår historia – fimbulvintern och digerdöden så som pollenanalyserna ser dem.

I staden Rust i Österrike kan man sitta på en uteservering och titta på storkar och lyssna till deras näbbklapper. Här finns nämligen en särskild storkförening som gör allt för att hjälpa storkarna. De bygger boplattformar, flätar bobalar och har ett eget storkrehabiliteringscentrum. Naturmorgons reporter Thomas Öberg har varit där.

Vad var det för fjärilsälvor som dansade runt i novembermörkret i Bohuslän? Det undrar Johan Gustafsson, och vi ställer frågan vidare till nattfjärilskännaren Sheelan Barazanji.

Vi får också en färsk rapport från klimattoppmötet i Amazonas. En av deltagarna är Alexandre Antonelli, forskningsledare och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet. Hur hänger klimatet och biologisk mångfald ihop, och hur ser läget ut för Amazonas regnskogar?

I veckans kråkvinkel får Helena Söderlundh upp ögonen för novembers nyanser.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor, i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför växer det nattvioler just på den plats där en varg dödade ett rådjur förra året? Är det en giftig änkespindel som bor i garaget hos Erik i Malmö? Och varför fastnade tre ståtliga steklar med gadden i en björk och dog?

Det är några av de ruskigt spännande frågor som får svar av Naturpanelen i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson och hela programmet ägnas åt deras svar på lyssnarnas frågor om natur. Som exempelvis varför de lyckobringande fyrklövrarna kan vara så mycket vanligare på vissa ställen än andra och hur en har-snopp egentligen fungerar.

Fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se eller via Naturmorgons sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.

Programledare är Joacim Lindwall.

Hur går det för blåmusslorna på Västkusten? Svampintresse som ögonöppnare för biologisk mångfald. Västkustens ålar klarar sig bättre efter fiskestopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer med blåmusslorna på Västkusten? Under flera decennier har blåmusslorna minskat kraftigt. För två år sedan drog ett forskningsprojekt igång på Göteborgs universitet som ville undersöka vad som hade hänt med arten, varför den minskar. Men så ifjol exploderade plötsligt blåmusselpopulationen längs delar av kusten. Vår fältreporter träffar forskaren Mats Lindegart och gräver djupare i musselmysteriet, på Tjärnö marina laboratorium.

Läkaren Martin Peraić har tagit lite svampledigt efter 10 års hårt arbete, trots att han inte äter svamp. Den knallröda praktvaxingen öppnade dörren till ett nytt svampintresse som bara växer. I Spånhyltan i Småland, Värnamo kommun, växer många vackra ängssvampar, följ med på en upptäcktsfärd i betesmarken, och i svampglädje.

Fiskestopp för ål har en positiv effekt på antalet ålar. Det ser forskarna på Västkusten, där det varit fiskestopp sedan 2012. Både fler och större ålar återvänder till Sargassohavet för att leka. Torbjörn Säterberg på SLU Aqua berättar om den unika studien.

Vi kollar hur det går för tranorna som flyttar söderut just nu, efter rapporter om tranor som dött i fågelinfluensa i Tyskland och Frankrike. Veterinär Lotta Berg berättar.

I veckans kråkvinkel undrar Maria Westerberg om det går att bli ett med naturen. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder direkt från Abisko där björk, lingon, tall och kråkbär gör sig vinterklara på olika sätt. Och om en av världens största kolonier av spetsbergsgrissla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur förbereder sig växterna inför vintern? Hur ser de olika strategierna ut för exempelvis björk, tall, lingon, gräs och mossor? Morgonens fältreporter Alexander Linder finns på plats på Abisko naturvetenskapliga station där växtekologen Ellen Dorrepaal ger oss en inblick i växternas förberedelser inför vintern. En vinter som ju är lång så här långt norrut och innebär utmaningar i kalla temperaturer och brist på såväl vatten som ljus. Ellen Dorrepaal forskar bland annat kring hur växternas liv ser ut under vintern.

Och så får vi följa med på en resa till det stora innanhavet Hudson Bay i Kanada där en av världens största kolonier av spetsbergsgrisslor finns. Fågelforskaren Jonas Hentati Sundberg, som till vardags följer sillgrisslornas liv på Stora Karlsö utanför Gotland, besökte i somras den här kolonin. Han vill bland annat få reda på hur kopplingen mellan fåglarnas liv och havet under ytan ser ut. Hur kan en så stor koloni hitta tillräckligt med fisk att äta?

Så här i höstrusket kryper vi gärna inomhus och tittar på naturfilm! Vi ber naturfilmaren Henrik Ekman ge oss några riktigt bra tips på aktuella naturfilmer. Och så ringer vi upp dykaren och undervattensfotografen Tobias Dahlin som gjort filmen Västerhavets hemligheter. Den utsågs nyligen till årets nordiska naturfilm 2025.

Vi får också en rapport från Swedish biodiversity symposium som hölls för första gången nu i veckan i Göteborg. En konferens med över 400 deltagare, med fokus på hur samhället kan ställa om för att ta mer hänsyn till biologisk mångfald.

I veckans kråkvinkel snubblar Lisa Henkow till på rullande ekollon och börjar tänka på naturens uppfinningar kontra det vi ger Nobelpris till.

Programledare är Joacim Lindwall.

Monarkfjärilen flyttar från Mexiko till Kanada, och tillbaka. Hur går det till? Och vid svenska västkusten lever numera invasiva klängmedusor och stillahavsostron.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klängmedusa, blåskrabba, filtsjöpung och stillahavsostron. Det är några av de invasiva arter som numera går att hitta i havet utefter västkusten i Sverige. I takt med stigande temperaturer går etableringen av nya arter allt snabbare.

Vår fältreporter Lisa Henkow finns på Göteborgs marinbiologiska laboratorium vid Göta älvs mynning tillsammans med Anna Dimming, som jobbar med invasiva arter på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hon berättar hur arterna kom hit, vad som görs för att hindra att de ta över och om det över huvud taget är möjligt när havet saknar gränser. Men här kan allmänheten hjälpa till, menar Anna Dimming.

Och så möter vi de karismatiska och gåtfulla monarkfjärilarna. På vintern samlas de i de mexikanska bergen på 3 000 meters höjd. Där övervintrar de så tätt på oyamelträden att stammarna knappt syns. När våren kommer parar de sig, och sedan ger sig honorna av norrut på det som kommer att bli en tusentals kilometer och flera generationer lång resa. Men hur hittar de till Kanada, och hur vet fjärilarna i Kanada hur de ska hitta tillbaka till bergen i Mexiko där deras gammel-gammel-mormor en gång föddes? Frilansjournalisterna Lasse Edfast och Irma Eneroth har vandrat upp i bergen för att bli vittnen till de lysande orangea fjärilarnas sovstund, älskog, död och avfärd.

Vi fick ett mejl från Jörgen Vikström på Frösön. Sju par skidpjäxor hade tillfälligt placerats i sommarhuset för att ge plats åt sambons storslagna födelsedagsfest. Nu i oktober var det dags att hämta hem pjäxorna. Men då var samtliga pjäxor fyllda med svamp, från tårna och upp i de höga pjäxskaften. Tack och lov verkade svampen inte ha växt fram ur pjäxorna, utan Jörgens misstankar är att det är någon som packat i dem där som i ett förråd. Men vem kan det vara? Vi ringer upp en expert för att reda i mysteriet.

Ett annat mysterium ramlade Alice Arveskär, 7 år, över häromveckan i Herrestad i Värnamo, där hennes mormor och morfar bor. Hon såg något i vattnet som såg ut som en pinne, fast den rörde på sina ben. Hon tror att det kan vara en vattenskorpion och undrar om den är vanlig. Scarlett Szpryngiel, expert på halvvingar, svarar på Alices frågor.

I veckans kråkvinkel av Joacim Lindwall saktas tempot ner till snigelfart.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Just nu förbereder sig björnarna för sin långa vintervila. Vi sänder från björntäta Strömsund i Jämtland. VI lär oss också om både matsvamp och giftsvamp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Få djur väcker så många känslor som björnen. Allt från den trygga lurviga nallebjörnen vi ger till en nyfödd baby, till att det är det djur vi oftast är allra räddast att stå öga mot öga med i skogen.

Vi sänder Naturmorgon direkt från björnskogen i en av Sveriges björnrikaste kommuner, Strömsund i norra Jämtland. Naturbevakare Niklas Persson från Länsstyrelsen i Jämtland och Ole Jakob Sørensen, professor emeritus vid Nord University, ger oss en inblick i björnens liv. Till exempel hur den just nu förbereder sig för att gå i ide, och hur den sedan klarar sig i sex månader utan mat, vatten eller ens möjlighet att kissa. Och hur känner man igen ett björnide på vintern?

Vi får också höra om den inventering som pågår just nu i Jämtlands och Västernorrlands län, där allmänheten hjälper till genom att samla in björnspillning. På så sätt kan man få koll på hur stor björnstammen är. Undersökningen görs vart femte år.

Just nu är det högsäsong för svamp på många håll i landet. Från mykologiveckan i skånska Höör får vi tips på både goda matsvampar och sådana vi verkligen ska undvika – fem riktigt giftiga svampar. Dessutom träffar vi på svampen med det lustiga namnet skräling.

Även fästingarna hänger i en bit in på hösten. Men hur ser fästingens liv ut egentligen? Hur övervintrar de och hur gamla blir de? Det undrar lyssnaren Katarina Gyllensten. Vi ringer upp Anna Omazic på Statens veterinärmedicinska anstalt för att höra om de olika faserna en fästing går igenom och hur många blodmåltider den äter under ett liv.

Och så tittar vi upp i luften. Kanske tänker vi oss luftrummet som ett stort, tomt rum där fåglar, fladdermöss och insekter flyger ganska slumpmässigt. Men så är det inte. I luften finns såväl våningsplan som trafikleder, berättar Cecilia Nilsson, biolog och forskare vid Lunds universitet. Exempelvis kan dubbelbeckasinen flyga på 8 000 meters höjd medan en fladdermus håller sig på betydligt lägre höjder.

I veckans kråkvinkel ger Karin Gyllenklev råd till alla som rör sig i skogen nu på hösten: Klä dig inte som en älg, snarare som en zebra.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Göteborgs botaniska trädgård där projektet Så vilda! får upp barns ögon för växternas betydelse. Och i Bretagne hittar vi den vilda strandbetan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det.

Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs.

Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen.

Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet.

Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar – och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan.

Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på.

Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader.

Programledare är Joacim Lindwall.

Som idé har kalhygget redan fallit, säger Erik Westholm, skogsägare, professor emeritus och författare. Vi besöker hans skog och naturvårdaren Ingemar Södergrens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Drygt 300 000 personer i Sverige äger skog. Och det finns förstås lika många tankar om skogen som det finns skogsägare. Men de senaste åren har intresset för naturnära eller hyggesfritt skogsbruk ökat, intygar såväl Skogsstyrelsen som de olika skogsägarföreningarna. Och skogsägaren Erik Westholm. Han är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet och gav förra året ut boken ”10 tankar om skogens framtid”. Tillsammans med sin släkt äger han en skog i Bergslagen som tidigare skötts med konventionella hyggesmetoder. Men nu har släkten gått över till naturnära skötsel. När Naturmorgons Mats Ottosson träffar Erik Westholm i hans skog säger han: ”Som idé har kalhygget redan fallit”. I praktiken är det än så länge bara fem procent av Sveriges skogsareal som brukas hyggesfritt, men när Erik Westholm är ute och föreläser möter han många skogsägare som vill gå över till att bruka sin skog på ett mer naturvänligt sätt. Vid kalavverkning missgynnas många arter, som exempelvis marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbär.

Medan Erik Westholm är skogsägaren som bytt spår till ett naturnära skogsbruk, kommer Ingemar Södergren från andra hållet. Han är naturvårdaren som blev med skog. I Norduppland sköter han numera den skog som en gång var hans morfars. Här har han noggrant undersökt hur gamla träden är, och vilka arter som finns här. Men han tar också ut virke ur skogen, och ytterligare ett sätt att bedriva skogsbruk på är att hålla naturvårdskurser i skogen. Joacim Lindwall följer med Ingemar Södergren ut bland kramvänliga tallar och granar, som visat sig vara långt äldre än vad som tidigare sagts.

I programmet tar vi avstamp i diskussionerna kring skog i den nya skogsutredningen och att skogen var en viktig fråga i kyrkovalet förra veckan. Och går alltså vidare till vad som bubblar ute bland några av de mindre skogsägarna i Sverige.

Och på tal om träd. När Malin Larsson var barn visade hennes mormor två märkliga tallar utanför Mora. De var sammanvuxna med en gemensam gren. Nu, 50 år senare, passerade Malin tallarna igen. Och de sitter fortfarande ihop! Hur kommer det här sig? Vi ringer upp botanist Sofie Olofsson för att få svar.

I veckans kråkvinkel seglar Lisa Henkow på ett guppigt hav. Skepparen på båten parerar skickligt vågorna genom att ibland gasa på, och ibland bara vänta. Precis som växter och brunbjörnar gör!

Programledare är Karin Gyllenklev.

Svamparnas kemi utforskas i en gotländsk tallskog med mykologen Michael Krikorev. Årets växt är den märkliga tallörten. Och vad borde med i en svensk naturkanon?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svampar har varit mykologen Michael Krikorevs passion sedan ofrivilligt intag av narrkantarell orsakade magknip och mysko drömmar. Svamparnas kemiska verktygslåda fascinerar honom fortfarande. I tallskogarna på Gotland hittar han också klenodspindling och blek bananspindling, arter som bara finns här i Norden, och i italienska alperna. Morgonens fältreporter Lisa Henkow följer med ut på svamppromenad i gotländska skogar och kollar om spindlingar och andra svampar kommit upp.

Och så möter vi årets växt. I år är det tallörten som Svenska botaniska föreningen vill lyfta fram lite extra. Till skillnad från de flesta andra växter är den inte grön utan blekt ljusgul. Den saknar nämligen klorofyll. Vi följer med Gävle-botanisten Peter Ståhl ut på jakt till tallörtens växtplatser och får reda på hur den klarar sig utan att själv kunna tillverka sin näring.

Vad vill du ha med i en svensk naturkanon – om en sådan skulle göras? Den frågan har vi ställt till er som lyssnar. Vi har fått in hundratals förslag, på allt från smålommens läte en stilla sommarkväll till norrsken över en fjälltopp. I programmet hör vi några av alla lyssnare som varit med och tyckt till.

Just nu vandrar strömlekande röding ut från den kalla Ånnsjön i Jämtland för att leka i åarna intill. Vi på Naturmorgon hade turen att få uppleva denna unika företeelse. Vi ber också Joakim Svensson, länsfiskekonsulent i Jämtland, förklara vad det var vi såg och hur rödingens liv ser ut.

I veckans kråkvinkel slår Joacim Lindwall fast att han gärna återföds som en tall i nästa liv.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi lär känna Åreskutan bortom cykling och skidåkning. Varför ser fjället ut som det gör och vilka mossor och lavar finns här?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänder hela programmet från Sveriges kanske mest kända fjäll – Åreskutan i Jämtland. Men vi åker inte slalom, flyger skärmflyg eller cyklar mountainbike. I stället höstvandrar vi och tittar närmare på den natur som fjällbesökaren möter nu i september. Vad är det vi vandrar på och igenom, och varför ser fjällen ut som de gör?

Hur kom det sig till exempel att Åreskutan gled hundratals kilometer österut över urberget för 400 miljoner år sedan? Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i naturgeografi, finns på plats på Åreskutan denna morgon för att tillsammans med programledare Joacim Lindwall reda ut vad en skolla och en ändmorän är för någonting, och vad de kan berätta om fjällens spännande historia.

Särskilt på vintern fylls Åreskutan av turister. Och för skidåkaren är det kanske mest granar och fjällbjörkar som syns på det snöklädda fjällets sluttningar. Men om hösten är en rik flora synlig för den som trampar sig uppåt berget, från den frodiga och mossrika granskogen vid fjällets fot till det karga kalfjället och fjällskravellavens vita mattor på toppen.

Vandringen från Åre upp mot toppstugan via Mörvikshummeln och Svartberget är brant. Men biologerna Linda Johannesson och Jesper Wadstein håller ”kryptogamfart” tillsammans med fältreporter Jenny Berntson Djurvall och stannar till vid bland annat bäcknicka och saffranslav längs en av de vältrampade vandringslederna.

En vanlig syn för fjällvandraren är också de vita ”bomullstussarna” – flera olika arter av ullväxter. Fjällekolog Lisa Öberg ger en liten ”ullskola” för att skilja på ängsull, tuvull och polarull.

Programledare: Joacim Lindwall
Reporter: Jenny Berntson Djurvall
Producent: Helena Söderlundh
Tekniker: Anders Mellgren

Vi spanar efter vanliga gäss vid Marsäng, bland annat 20 vitkindade gäss som försetts med sändare. Och följer med ut på provfiske vid Höga kusten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa får en bekymrad rynka i pannan när det pratas om gäss. Andra, som gåsexperten Niklas Liljebäck, är mest fascinerad över alla deras spännande beteenden.

Hur gick det till när gässen blev så många, och hur går det för de olika arterna? Vår fältreporter Lena Näslund spanar efter våra vanligaste gäss - vitkindade gäss, kanadagäss och grågäss - tillsammans med Niklas Liljebäck vid Marsviken i Sörmland. I år har 20 vitkindade gäss i Sörmlands skärgård utrustats med sändare och nu är de på väg att lämna sina vinterkvarter. Vi hör också om en studie som ska undersöka människors inställning till gäss – beroende på var vi ser dem.

I över 25 år har Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med länsstyrelserna följt hur det går för olika fiskarter längs med våra kuster. Vi följer med ut på provfiske vid Höga kusten, och hör också om nya sätt att inventera som inte kräver lika många fiskliv.

En fisk som det går riktigt dåligt för i Östersjön är torsken. För ett år sedan sattes därför 50 000 torskyngel ut i Gävlebukten. Nu i veckan har Länsstyrelsen och Baltic Waters varit ute på havet för att undersöka hur det gått för ynglen, och Naturmorgon följde med.

I veckan har Sverige fått sin 31:a nationalpark – Nämdöskärgården. Vi åker ut bland kobbar och skär och spanar ner i vattnet efter fisk.

Sveriges fågelfauna är i förändring. Anders Wirdheim är en av författarna till nya boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Han berättar om färre storspovar och tofsvipor, fler gäss och tranor, och ett knippe nya häckfåglar.

En blåmes måste bada ibland för att hålla fjäderdräkten i trim. Men det ser faktiskt ut som att den har kul i bassängen också. I veckans kråkvinkel kan inte Helena Söderlundh slita sig från fågelbadet i trädgården.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Både flyttfåglar och flyttfladdermöss drar nu söderut. Vi sänder från båda sidor av Kvarken i norra Östersjön där flera migrationsleder korsar varann.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kvarken (eller Norra Kvarken) kallas den hals där Östersjön är som smalast, ungefär i höjd med Umeå på svenska sidan och Vasa på finska. Här skapar geografin en knutpunkt för flyttande fåglar. Och för fladdermöss! För ja, även många fladdermöss flyttar söderut på vintern.

Vi sänder hela Naturmorgon från Norra Kvarken denna morgon, med programledare Mats Ottosson vid Sönnerstgrundet på svenska sidan och reporter Karin Gyllenklev på Valsörarna på finska sidan.

Sönnerstgrundet är en av flera västerbottniska kustlokaler som hårdbevakats av flyttfågelräknare de senaste trettio åren. Två av dem är med denna morgon: Ulf Skyllberg och Mikael Wikström. De spanar ut över havet efter sydsugna flyttfågelflockar och berättar om de kunskaper de fått fram om Kvarkens stora betydelse som flyttled för både landfåglar som trana och fjällvråk och sjöfåglar som exempelvis storlom, änder och vadare från ryska Arktis.

Och på finska Valsörarna följer Karin Gyllenklev med forskare som fångar och märker fladdermöss. Nu på hösten är det många fladdermöss som flyger över Östersjön på väg mot sina vinterdestinationer där de ska gå i dvala. Rekordet har trollpipistrellen som kan flyga hela vägen ner till Frankrike och Spanien. Och det är just den som forskarna är extra intresserade av. Men även andra arter kan dyka upp i fällorna, till exempel taigafladdermus och nordfladdermus.

Ute i Östersjön, mellan Sönnerstgrundet i Sverige och Valsörarna i Finland, ligger ön Stora Fjäderägg. På fågelstationen där märks det att flyttsäsongen verkligen kommit igång nu. När Naturmorgons Lisa Henkow var på besök i veckan ringmärktes fullt med kungsfågel, en del lövsångare och en och annan videsparv. Alla med siktet inställt på sina vinterkvarter.

En internationell ljunghedskonferens hålls för första gången i Sverige. Och på en nyinvigd slinga utanför Ystad fladdrar fjärilarna för fullt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.

Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.

När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.

Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.

Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.

Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.

I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...

Programledare är Joacim Lindwall.