I det här avsnittet av Nördarnas Podd med programledarna Patrik Stenberg och David Stavegård får vi följa med på en riktigt bred resa – från byggvaruhus‑jeans och pappa med elektronikbakgrund till kroppsideal genom historien och medicinska injektioner. Kort sagt: så här ser det ut när nördar möter samhälle, vetenskap och vardag.

Ämnet för dagen – ett läkemedel blir viktminskning
– De diskuterar hur ett läkemedel, Ozempic, ursprungligen för typ 2‑diabetes (substansen Semaglutid) har fått en massiv omsvängning när viktminskning upptäckts som bieffekt.
– Godkänd i USA 2017 för diabetes.
– Diskussion om influencers, kändisar och hur detta sprider sig som marknadsföring.
– Perspektivet: “Borde detta vara för alla eller bara vissa?” – och vilket ansvar läkemedelsindustrin och marknaden har.
– Även biverkningar nämns: illamående, magsmärtor, risk att gå upp igen när man slutar.

Kroppsideal genom historien
– Vi backar långt i tiden: från cirka 25 000 f.Kr. (t.ex. fertilitetssymboler) till antikens Grekland med muskulösa män och mer återhållsamma kvinnliga former.
– Medeltiden: rundare kroppar kunde signalera rikedom. 1700‑ och 1800‑talet: korsetter och timglasform. 1920‑talets “flapper”, 1950‑talets kurviga ideal, 1960‑talets smalhetsideal.
– 2000‑talet och sociala medier: trycket ökar, filter används, “beauty fi­­”‑appar skapar orealistiska bilder.
– Slutsats: “Det är inte individens kropp som är problemet – det är normen.”

Nördig inblick
– David delar att han har börjat undersöka stadsutveckling och varför städer växer där de gör (exempelvis vattenvägar, hamnar, träsk­områden). Han nämner att det inte alltid behöver dokumenteras i databaser — ibland får man bara vara fascinerad.
– Patrik nämner prototypen av en app som ska analysera smuts på lacken och ge steg‑för‑steg‑guider – ett tydligt nördprojekt med teknologi och vardag ihop.

I detta avsnitt av Nördarnas podd med värdarna Patrik Stenberg och David Stavegård gräver vi ner oss i mätningar, data och tekniska hjälpmedel inom sport och idrott. Patrik tar kommandot då ämnet inte är Davids vardag — men han visar ändå prov på att ha koll. De diskuterar allt från wearable‑sensorer och GPS‑taggar till återhämtning, prestation och etik: Var går gränsen mellan smart träning och digital “doping”? De tar upp hur träning, statistik och algoritmer börjar bli vardag även för motionärer.

David berättar att han nyligen gått 10 000 steg varje dag i över 1 100 dagar i rad, och Patrik visar hur han varje måndag sedan 2007 sammanställt sin vikt. Det här blir en bra inkörsport: mätning för att förstå sin vardag, sin kropp, sin träning.

– Wearables: klockor, ringar, plåster som mäter puls, steg, VO₂‑max och annat.
– Sensorer i skor som analysera löpsteg och belastning.
– GPS‑taggar och/eller “BH‑västar” för fotbollsspelare som mäter hur långt och hur hårt de springer.
– Algoritmer och AI‑verktyg som bearbetar datan och ger rekommendationer.

De ställer frågor som:

• När går det för långt att tillåta sensorfeedback i realtid under tävling?
• Vem äger all data som samlas in – spelaren, laget, sponsorn?
• Kan motståndaren utnyttja dataläckor till sin fördel?
• Hur skiljer sig ”smart träning” från otillåten fördel?

– Även om alla har tillgång till samma teknik så avgörs mycket ändå av genetiska förutsättningar, mental styrka och träningsvilja.
– Återhämtning, kost och sömn diskuteras som minst lika viktiga som själva träningen i sin effekt.

De blickar framåt: fler sensorer, mer datainsamling, större roll för AI/coacher som jobbar med algoritmer och inte bara “traditionell” coachning. Motionären hamnar också i bilden — tekniken blir för alla, inte bara för eliten.

I det här avsnittet av Nördarnas Podd tar värdarna Patrik Stenberg och David Stavegård ett kliv utanför sina sedvanliga “nördiga” ämnen – och ger sig in i det psykologi­tunga och starkt personliga: psykopati.
Avsnittet börjar lekfullt men ganska snabbt blir det tydligt att det kommer att handla om något djupare och mer emotionellt. David öppnar upp om sin egen historia, en relation – eller snarare ett komplicerat samspel – med någon som han idag tvekar på om hen var “psykopat eller inte”.

Patrik och David diskuterar hur begreppet “psykopat” ofta används slarvigt — i tv‑serier, filmer och populärkultur — och hur verkligheten är betydligt mer nyanserad. T.ex. att det inte alls handlar om att alla psykopater är kriminella eller sitter inne. David säger:

“Det är faktiskt fungerande människor i vardagen.”
Han refererar till att psykopati ­kan ses som ett personlighet­smönster med drag som ytlig charm, manipulativt beteende, impulsivitet – och stor brist på empati.

De nämner även att det finns checklista och skattningsverktyg, som Robert Hare’s “PCL‑R” (Psychopathy Checklist – Revised) med ca 20 frågor och maxpoäng på 40, där över ~30 poäng enligt amerikansk praxis skulle klassas som psykopati.

I samtalet går de igenom skillnader och likheter mellan psykopat, sociopat och narcissist.

• Psykopat: ofta neurologiskt grundade personlighetsdrag, beräknande, ser flera steg framåt.
• Sociopat: mer formad av sin miljö, oförutsägbar och känslostyrd.
• Narcissist: behov av ständig bekräftelse, kan visa empati men drivs ofta av makt och beundran.
  De poängterar att gränserna är flytande – det handlar om ett spektrum, inte svart/vitt.

Ett starkt budskap är att sådana personlighetsdrag inte bara finns i filmer eller kriminalitet — utan kan finnas bland kollegor, vänner, chefer, i vardagen. David räknar på: med ~1 % av befolkningen uppskattas ha psykopatiska drag (”1 på 100”) — vilket gör att chansen att stöta på någon är större än man kanske tänker.

Höjdpunkten i avsnittet blir Davids egna erfarenheter:

• Han berättar om ett internet­forum (Helgon.net) där han blev bekant med en person som utåt hade en trovärdig image — men där mycket visade sig vara fabricerat.
• Personen (benämnd “Katarina” i berättelsen) ljög bland annat om arbete, bostadssituation, relationer.
• David och en vän började “nysta i” historien och upptäckte stora luckor och felaktigheter.
• Det hela blev emotionellt tufft för honom: skuld, förvirring, pengar som aldrig åter­lämnades.
• Han beskriver hur det inte handlade om ett dramatiskt kriminellt fall, men om ett psykologiskt spel där han kände sig manipulerad och lurad — “väldigt väldigt manipulativ och övertygande”.
• Han reflekterar över huruvida det han upplevde var psykopati — eller något annat – och att “jag vet inte om hon var psykopat eller vad…”

Mot slutet av samtalet pratar de om hur man kan vara vaksam, vilka varningssignaler man kan ha i åtanke, och vikten av att inte döma för hårt — då “alla charmiga, karismatiska, självsäkra personer” inte automatiskt är psykopater.
Men att om man känner: “det känns fel”, “pusselbitarna stämmer inte” – då är det värt att lyssna på sin inre röst.

• David berättar om sitt egna nördiga “projekt” med Excel‑dashboards, steg­räknande, YouTube‑kanaler.
• Patrik reflekterar över hemside­projektet för podden — och hur även i nördig vardag kan man behöva “nörda” ner sig för att förstå det större.
  Det blir alltså paralleller mellan att “nörda” i teknik eller data – och att “nörda” psykologiska mönster och beteenden.

Vad är en psykopat – och hur skiljer det sig från andra personlighetsdragOlika begrepp – psykopat, sociopat, narcissist“De går omkring bland oss”Davids personliga berättelseVad kan man göra?

I detta specialavsnitt av Nördarnas podd ger sig värdarna David Stavegård och Patrik Stenberg in i höstens mörka och lite skrämmande hörn – med både teknik, tradition och ett djupdyk ner i varför vi firar som vi gör. Det börjar med ett tekniskt pirr: David berättar om en IT‑säkerhetspodd där någon riktade en satellitmottagare mot stora satelliter och kunde fånga upp okrypterad data – allt från telefonsamtal till styrsystem för vattenreservoarer. Tekniken är kanske inte spöklik – men att någon kan läsa realtidsdata från rymden ger definitivt rysningar.

Men ämnet tar snabbt en annan vändning: på agendan står nämligen högtiderna Allhelgona och Halloween: vad är ursprunget? Vad skiljer dem? Och varför firar vi överhuvudtaget? Patrik – som själv beskriver att han inte varit särskilt engagerad i högtider tidigare – reflekterar över hur traditionerna kommit in i hans liv genom barn och dekorationer, 3D‑skrivna pumpor och levande ljus. David beskriver att – även om han är ateist och inte firar religiöst – så finns det ändå värde i att stanna upp och minnas de som inte är kvar.

Ursprung och betydelse av högtiderna
– De fördjupar sig i att Halloween härrör från den keltiska festen Samhain, där man trodde att gränsen mellan de levande och de döda var extra tunn – och därför kunde göra sig redo för övergången till vinterhalvåret.
– Samtidigt går samtalet in på hur Allhelgona i Sverige blivit en mer stillsam och andäktig tradition – att tända ljus på kyrkogårdar, minnas de döda och skapa en gemenskap i mörkret.
– David och Patrik diskuterar hur Halloween och Allhelgona överlappar – i tid, i teman och i hur vi firar – och hur det ibland uppstår förvirring om vad som är vad.

Personliga reflektioner och vardagsnörderi
– Patrik berättar att han börjat fira Halloween med barnen – dekorationer, pumpor, 3D‑utskrifter och utklädnader. Vardagsnördigt på ett härligt sätt!
– David reflekterar över att ha mindre tid för eftertanke i vardagen – men att ­här finns ett tillfälle att faktiskt tända ett ljus och minnas – vilket han själv gör då det råkar vara hans mormors födelsedag.
– Samtalet glider även in i boktips‑läget: för yngre läsare (8‑12 år) och för mellanstadieåldern/tonår (12‑15 år) ges exempel på läskiga och spännande böcker – från Spökhusets hemlighet till Lockwood & Company med detektiv‑spöktema.

Teknik och säkerhet – ett oväntat sidospår
– Det börjar ju med satellitdata‑avslöjandet: alltför många system går okrypterade via satellit och är åtkomliga – vilket skapar en slags modern skräckberättelse i teknikens värld.
– David berättar också om sitt “nördprojekt”: att undersöka moln‑plattformar som Nextcloud – ett alternativ till amerikanska molntjänster där du kan äga din data, köra office‑paket, chat, kalender, helt decentraliserat.
– Patrik kommenterar hur allt verkar gå i vågor – från att alla skulle ha “allt i molnet” till att vissa myndigheter nu backar och kör eget.

Om du tycker att ämnen som traditioner, högtider och varför vi gör som vi gör är intressanta, och om du gillar när teknik och vardagsliv möts – då är det här ett avsnitt för dig. Det bjuder på både kittlande rysningar (satellitdata!), grundlig nördfakta (pumpor, maskerad, boktips) och lite eftertanke (att minnas de döda, att stanna upp). Dessutom är humorn – Patrik och David visar återigen att nördighet kan vara både bred och djup, och att man kan kasta sig mellan bankssystem och Halloween‑pumpor utan att tappa greppet.

Huvudpunkter i samtaletVarför lyssna på just detta avsnitt?

I det här avsnittet av Nördarnas podd tar Patrik och David med dig på en djupdykning i Spotifys historia, teknik och framtid. Från ett studentrum i Rågsved till en av världens största musikplattformar – resan är minst sagt fascinerande. Vad började som ett försök att få bukt med piratkopiering har idag blivit en självklar del av vår vardag. Men hur ser vägen dit egentligen ut? Och vart är Spotify på väg?

Patrik berättar om en intervju med Daniel Ek, där grundaren berättar att han redan i 20-årsåldern sålde sitt första techbolag och blev ekonomiskt oberoende. Men det var inte förrän Spotify grundades 2006 – och lanserades 2008 – som hans namn började bli känt utanför teknikvärlden. Ek och medgrundaren Martin Lorentzon lyckades inte bara få med sig investerare som Sean Parker (Napster) och Facebooks gäng, utan även övertala skivbolagen att haka på den då nya streamingmodellen.

Det blir en livlig diskussion om övergången från att äga musik till att streama den, och David berättar hur han initialt provocerades av Spotifys språkbruk – "mina spellistor" trots att han inte ägde låtarna. Musik är något djupt personligt för honom, och även idag köper han CD-skivor och konsert-DVD:er för att ha ett fysiskt bibliotek.

Tekniskt sett har Spotify gjort enorma framsteg. De senaste funktionerna med lossless-ljud ger äntligen audiofiler något att jubla över – även om det snabbt äter upp utrymme på mobilen. David noterar hur Spotifys algoritmer inte bara förbättrats för ljudkvalitet, utan också blivit skrämmande bra på att förutsäga vad du vill lyssna på. Discovery Weekly, DJ-funktionen och "för dig"-spellistor är bara några exempel.

Men det finns en baksida: algoritmerna sabbas snabbt om barnen får låna mobilen. "Min dotter förstörde hela min spellista med Demon Hunter", suckar David. Det leder till en annan aspekt av Spotify: deras satsning på familjeabonnemang, exklusiva poddar och framtida innehåll. Vi får höra om poddstudios i Stockholm, investeringar i AI och framtidsvisioner som sträcker sig långt bortom bara musik.

Samtalet glider in på affärsmodellen, konkurrensen från Tidal, Apple Music och YouTube – och frågan om Spotify någonsin kommer bli lönsamt. Trots att företaget har miljontals användare och en stark premiumbas, är det först nu man börjar ana vinst i horisonten. Och vad händer om Spotify börjar tillverka egna högtalare? Kommer de gå samma väg som Sonos – eller göra något helt nytt?

Avsnittet avslutas med sedvanliga nörderier: Patrik vurpar på hockeyträningen och beställer hjälm för tusenlappar, David spiller kaffe i sitt tangentbord och går all-in på mekaniska switchar. Allt är som vanligt i Nördarnas podd – där nördiga djupdykningar möter vardagens små missöden.

Så luta dig tillbaka och följ med på en resa från CD-skivor till algoritmer, från Rågsved till globala AI-satsningar. Vad har Spotify gjort med musikvärlden – och vad gör de härnäst?

I det här avsnittet dyker Patrik och David ner i en spännande historisk och psykologisk resa – de pratar om David Wessler (Wechsler) och hur hans tester har format vår syn på intelligens, IQ och testmetodik. Det som på ytan verkar vara en nördig akademisk djupdykning blir också personligt när Patrik berättar om hur han själv ingått i forskningsstudier.

• Bakgrund till Wessler / Wechsler:
  Wessler föddes 1896 i Rumänien, emigrerade till USA, tog doktorsexamen vid Columbia, och utvecklade sina tester i en era där tidigare IQ‑tester hade tydliga begränsningar.
• Kritik mot äldre IQ‑tester och mental ålder:
  Patrik och David diskuterar hur tidigare modeller (mental ålder) blev problematiska när man nådde vuxen ålder – och hur Wessler införde avvikelse‑IQ (att jämföra med genomsnittet för åldersgruppen) och standardavvikelse.
• Struktur i Wesslers tester:
  Testerna delas ofta i två breda delar (verbal / prestanda eller performance), men i senare versioner kompletteras med arbetsminne och bearbetningshastighet.
• Moderna versioner:
  De pratar om hur Wechsler‑testerna har utvecklats: WAIS, WAIS‑III, WAIS‑IV och att WAIS‑V planeras i vissa länder.
• Praktisk erfarenhet och personliga reflektioner:
  Patrik berättar om att han ingått i forskningsstudier där han gjort IQ‑tester. Det blir samtal kring hur man tolkar delskalorna när vissa delar glänser medan andra ligger lägre.
• Begränsningar i IQ‑mått och meningen med att mäta intelligens:
  Patrik och David resonera kring hur ett enda IQ‑tal är en förenkling – hur intelligens består av flera dimensioner och hur tester också kan peka på inlärningssvårigheter eller ojämn prestationsprofil.
• Slutreflektion och nördig fråga:
  Avsnittet avslutas klassiskt när Patrik ställer poddens favoritfråga: “vad är det nördigaste du har påverkat på sistone?”, och David svarar att han jobbar intensivt med sin kommande Excel‑fokuserade bok.

Detta avsnitt är guld för dig som:

• är intresserad av psykologi, intelligensmätning och hur moderna IQ‑tester fungerar
• vill höra konkreta exempel på hur man tolkar resultat hos barn och vuxna
• gillar en blandning av akademiskt djup och personliga anekdoter
• vill följa med i hur klassiska testmodeller fortfarande påverkar utbildning, rekrytering och forskning

Varför lyssna?

I det här avsnittet av Nördarnas podd dyker Patrik Stenberg och David Stavegård ner i en av Sveriges mest ikoniska politiska skandaler: Tobleroneaffären. Vi pratar om hösten 1995, då Mona Sahlin – dåvarande vice statsminister – använde statens betalkort för privata inköp. Det blev startskottet för ett massivt mediedrev, en politisk kris och början på en berättelse som fortfarande ekar i svensk politisk kultur.

Men hur kunde några inköp av choklad, hyrfilmer och barnkläder leda till att en hel statsministerkarriär gick upp i rök?

Vi pratar om:

• Vad som egentligen hände i Tobleroneaffären
• Mediedrevets kraft och varför det slog så hårt mot Mona
• Varför affären än idag ses som sinnebilden av en politisk skandal
• Genus- och klassperspektiven bakom reaktionerna
• Hur skandalen påverkade den svenska synen på moral, politik och transparens

Vi spårar affärens konsekvenser – från Mona Sahlins avhopp till hennes försök till comeback som partiledare 2007. Trots en lång politisk karriär blev stämpeln från Tobleronen aldrig riktigt avtvättad. Vi ställer frågan: Hade det här ens blivit en nyhet idag?

Dessutom pratar vi om mediala symboler, moralpanik, foppa-tofflor, VHS-band med oväntat innehåll, kontorsstolar som kostar mer än en månadshyra och varför vissa partiers skandaler rinner av medan andra bränns fast.

Vi återbesöker också några andra skandaler i svensk politik – från Carl Bildts privatflygningar till dieselpickups, båtmiljöfusk och misstänkta kvitto-klippningar.

🎙️ Allt detta med en rejäl dos humor, nörderi och nostalgi. Det här är ett avsnitt du inte vill missa – särskilt om du gillar svensk samtidshistoria, politik, medielogik och kanske en liten bit Toblerone.

👉 Lyssna nu på avsnitt 90-någonting av Nördarnas podd – där vi som vanligt tassar runt i samtidens skuggor.

Glöm inte att prenumerera och tipsa en kompis – så kanske vi blir fler än två som lyssnar. ✌️

I det här avsnittet slår David och Patrik följe på en upptäckts­färd som går från älgar och vardagsanekdoter till en mikroskådning av världens mest tätbefolkade ö — Migingo Island i Victoriasjön. Allt paketerat med glada övertramp i ordvitsar, nördighet och existentiella funderingar.

• Avsnittet öppnar med humoristisk lek kring en gammal “älg‑episod”, och sätter tonen: vi är tillbaka i skämtens rike.
• David beskriver hur han vandrat genom Göteborg och undvikit “Blöteborg” i blåst och regn.
• Temat för samtalet: slöskrollande på Facebook, som leder vidare till …
• Migingo Island – en liten ö mellan Uganda, Kenya och Tanzania som blivit extremt tätbefolkad (200‑500 invånare, beroende på säsong).
• Diskussion om hur folk bor, fiskar och lever där: plåtskjul byggs tätt, stigar mellan husen, polisstationer från två länder, ingen biltrafik, begränsad sanitär infrastruktur och delade toaletter för troende män och kvinnor.
• De tar upp historien om gränstvister mellan länderna, koloniala kartor och hur boende ibland pendlar in och ut beroende på fiskesäsong och ekonomiska möjligheter.
• Nilabborren — stor fisk som exporteras till Asien — nämns som ett ekonomiskt nav.
• Sen glider samtalet över i “nördig punkt”: Patrik har räknat trappsteg på hotellet under semester, räknat 300 steg upp till ett tempel och diskuterar listor på svenska byggnader med flest trappsteg (Uppsala domkyrka, Citygate, Turning Torso osv.).
• Sist men inte minst: David berättar om sitt bokprojekt – han jobbar på en ny bok om Excel, har samlat in input via mailinglista och börjat skriva under tågresor.

Vad handlar avsnittet om?

I detta avsnitt av Nördarnas Podd tar David med oss på en nostalgisk och nördig djupdykning i den legendariska hemdatorn Commodore 64 – maskinen som satte en hel generation framför skärmarna och banade väg för både programmerare, gamers och tekniknördar världen över. Patrik, som själv inte hade en C64 i barndomen, lutar sig tillbaka och låter David blomma ut i ett nördigt kärleksbrev till C64:an.

🎙️ Vi får höra om:

• Hur C64 blev världens mest sålda datormodell med uppskattningsvis över 12 miljoner sålda enheter.
• Den tekniska specifikationen som fascinerade: 64 KB RAM, 6510-processor, 16 färger, sprites och den ikoniska ljudkretsen SID 6581.
• Kreativa sätt att pressa maskinens gränser – från grafiska tricks med sprites till hur ljud kunde skapas genom att slå av och på kretsar.
• Lagringens utveckling från kassettband och disketter till cartridges, samt David och Patriks personliga minnen av långsamma band och snabbare laddlösningar som Final Cartridge III.
• Hur C64 var en inkörsport till programmering för en hel generation – inklusive David som skrev sitt första Tetris vid nio års ålder.
• Retrokulturens återfödelse: emulatorer, retrospelmässor, nysläppta demoscener och till och med ett modernt magasin om C64.
• Historien om hur en YouTuber köpte upp rättigheterna till Commodore-varumärket och nu vårdar det med respekt för communityn.

Vi pratar också om:

• Skillnaderna mellan den europeiska och amerikanska modellen.
• De kultförklarade joysticken Tac-2 och varför vissa versioner är samlarobjekt idag.
• Roliga anekdoter, som David som hackade Samantha Fox Strip Poker – och gjorde det rumsrenare.
• Och såklart – varför C64 fortfarande lever vidare i form av nya miniversioner, merchandise och passionerade entusiaster.

Det här avsnittet är ett måste för alla som minns hemdatorns guldålder, men också för dig som är nyfiken på varför C64 blev så inflytelserik i teknikens historia.

🔗 Länkar:

Nollmeridianen, Davids "Veckans nördigaste"
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nollmeridian

📼 Commodore 64 var inte bara en dator – det var en rörelse. Och än idag lever den kvar, i både kod och hjärtan.

👉 Lyssna nu och nörda ner dig med oss!

David och Patrik inleder avsnittet med en humoristisk tillbakablick till 2016 då David och Emma bilade genom västra USA och hamnade i den nästan återvunna spökstaden Jerome i Arizona—en märklig men charmig mini-anekdot som sätter tonen. De berättar att de av en slump bodde hos borgmästaren (som också var polis) som dessutom adopterat en “hund‑kajote”—en minst sagt otypisk hund/kajote-blandning. Skön start med glimten i ögat!

Älgen – namn, stavning & geografisk förvirring

• Den svenska stavningen “älg” verkar vara ett snubbelmoment för de båda (se upp, A‑L‑G!).
• I USA och Nya Zeeland heter älg “moose”, medan brittisk engelska säger “elk”—vilket i Amerika istället betyder “liten hjort”. På Sri Lanka och Irland hopar det sig bara ännu mer… älgar, jättehjortar, sambardjortar—showen blir kaosigare än ett korsord i fjällen, och vi älskar det!

Fysiska egenskaper & biologi

• Storlek och horn: En fullvuxen tjur kan väga över 600 kg, och hornen kan väga upp till 20 kg – oh boy!
• Synnedsättning: Trots sin storlek är de halvblinda, men kompenserar med otrolig hörsel och luktsinne.
• Klövar: Små och lätta, men anpassade för att bära vikten på olika underlag—imponerande naturdesign!
• Albinälgar: Fascinerande ljusism (pigmentreduktion) som gör dem eteriskt vita—nästan surrealistisk visuell effekt.
• Hornväxt:
• Livslängd: Teoretiskt upp till 15‑20 år, men jakten gör att få blir så gamla–i snitt bara 3‑5 år i Sverige.

Utbredning & historia

• Taiga‑området: Älgarna trivs i norra Europa, Asien och Nordamerika.
• I södra Ryssland decimerades älgstammen på 1700-talet p.g.a. krig och militärt läderanvändande, men återhämtade sig på 1800‑talet.
• Sverige har högst älgtäthet per skogsarea i världen—och älgar är alltså mer svenska än midsommar eller husvagnsliv!

Älgar i kultur & historia

• De är närvarande i hällristningar, samisk mytologi, Astrid Lindgren-äventyr och är symboler i turistshoppar särskilt i Gamla stan—älglikes flashar mer än nazistuniformer någonsin kan.

Hoten mot älgen

• Rovdjur: varglagg, sibirisk tiger (OMG!), brunbjörn — medan björnar ofta tar döda älgar. I USA tillkommer pumor som hot mot kalvar.
• Mänskligt: Älgolyckor med bilar är fruktansvärda—därefter älgjakt som sker mellan 1 september (norr) till 31 januari (södra) i Sverige.
• Jaktsiffror för säsongen 2025–2026: Rekommenderad avskjutning är hela 71 049 älgar – helt galet mycket älg!
• Olyckor sker ofta med Volvobilar som får hornen genom vindrutan—ett gotiskt skådespel, minsann.

Fortplantning & diet

• Älgar är idisslare och äter blad, skott, bark, kvistar, växter från hyggen och kraftledningsgator—äter även näckrosrötter i Nordamerika för mineralbalans. Ovälkommet för skogsbruk men elegant i deras kost.
• Ibland koprofager—ja, de äter avföring, vid första tanke lite äckligt, men helt naturligt (numera har du också lärt dig det ordet).
• Brunstperiod startar i slutet av september, dräktigheten är åtta månader – precis som hos oss människor!
• Kalvar föds i maj–juni, ofta ensam men tvillingar är inte ovanligt och lustigt nog beror ärftligheten på mammans sida (som hos människor).
• Kalven stannar hos modern i ungefär ett år innan den blir utstött—en lång och omhändertagande barndom, jämförbart med våra vuxna barn.

Avslutning & personliga reflektioner
Patrik och David dedikerar avsnittet till sina föräldrar, Lena och Kjell, som tydligen älskar älgar lika mycket—vem gör inte det?
Patrik avslöjar sin passion för 3D-print och AI — att generera praktiska prytlar och kombinera teknikens frammarsch med kreativitet. David har ett hemmaserverprojekt där han skapar ett fiktivt datalager för undervisning i BI och Excel—otroligt nördigt och fantastiskt användbart.

höstrusk, kalla berg och dödligt mysterium – vad hände egentligen i uralbergen 1959?

Hösten är här – den årstid som bjuder på regnrusk, mörka kvällar och kalla vindar. Den perfekta tiden att krypa upp i soffan, dra en filt över benen och lyssna på riktigt kusliga berättelser. I det här avsnittet av Nördarnas Podd bjuder David och Patrik på ett av historiens mest förbryllande mysterier: den så kallade Dyatlovincidenten – döden i Uralbergen.

Året är 1959. Nio unga och erfarna sovjetiska studenter ger sig ut på en expedition i norra Uralbergen. De är välutrustade, certifierade vandrare på väg att uppnå den högsta vandringsgraden – en prestation som kräver både styrka och disciplin. Men några dagar senare försvinner de spårlöst. När en räddningsexpedition till slut skickas ut, möts man av en bisarr och skrämmande syn: tältet har rivits upp från insidan, deltagarna har flytt ut i snön – vissa iklädda endast underkläder, andra utan skor. Och snart hittar man kropparna, spridda över området.

Vad hände egentligen?

I sann Nördarnas Podd-anda borrar David och Patrik ner sig i detaljerna. Detaljer som gör fallet ännu mer mystiskt: brutna revben utan yttre skador, kroppar som saknar ögon och tunga, och tre av dem som uppvisar radioaktiv strålning. Teorierna är många – lavin, spionage, militär vapentestning, björndjur, UFO:n eller kanske till och med en jätte? Patrik och David går igenom allt från officiella utredningar till de mest spekulativa Reddit-trådarna och popkulturella kopplingarna.

Men det är inte bara mörker och död. Som alltid blandas det kusliga med härlig nördighet. David delar med sig av sina Excel-experiment där han räknar ut sannolikheten för att en konsonant följer på en vokal (spoiler: 81,6 %!), inspirerad av en algoritm från 1800-talets Ryssland – samma matematiska modell som senare hjälpte Google att ta över världen. Patrik nördar loss med AI och appar och berättar hur ChatGPT-5-agenten hjälpte honom automatisera inköpslistor i favoriten OurGroceries.

Så varför ska du lyssna på det här avsnittet?

För att du får en perfekt blandning av höstrys, historisk gåta, kalla fakta och nördglädje. Du får följa med på en resa genom kalla snölandskap, förbi sovjetiska hemligheter och rakt in i teoriernas djungel. Och du får ett gäng bra skratt och sidospår på vägen – från björndjur till skräckfilmer och matematiska simuleringar som väcker liv i döda celler.

Om du är det minsta nyfiken på vad som faktiskt hände med de nio studenterna i Dyatlovpasset – eller bara älskar hösten och mysterier – då är det här ett avsnitt du inte får missa.

🎧 Lyssna nu på Nördarnas Podd – där höstens rusk möter historiens mörkaste mysterium. Och glöm inte att prenumerera, betygsätta och tipsa en kompis – eller en främling på bussen. Fullständigt rimligt beteende, om du frågar David och Patrik.

I detta avsnitt av Nördarnas Podd dyker Patrik och David ner i ett av de mest mytomspunna och konspirationsdrabbade ämnena i modern historia – Illuminati. Finns det ett hemligt sällskap som styr världspolitiken, kulturen och musiken? Eller är allt bara en perfekt storm av numerologi, hemliga symboler och vår längtan efter att förstå det obegripliga?

Det börjar med en lättsam reflektion kring de tre vise männen i Bibeln – eller snarare, myten om att de var just tre. David delar med sig av en konfirmationshistoria som leder in i barndomsminnen, överslafsras och olyckor som kunde slutat illa, men tack och lov bara krossade en teddybjörn.

Men snart byter samtalet spår till det som är avsnittets huvudtema – Illuminati. Det hemliga sällskapet som enligt många ska ha infiltrerat allt från Vatikanen till Vita huset och musikeliten. Patrik och David borrar sig ner i både historiska fakta och vilda konspirationsteorier. Vad vet vi egentligen om grundaren Adam Weishaupt och starten i Bayern år 1776. Hur blev en intellektuell motståndsrörelse mot religiöst och statligt förtryck en symbol för världskonspiration?

Dollar-sedeln får sig en genomlysning: det allseende ögat, ugglan, siffran 13 – vad betyder allt egentligen? Och hur har dessa symboler gödslat konspirationsteorier och inspirerat allt från böcker som Da Vinci-koden till dataspel som Assassin’s Creed?

YouTube-kanalen Yes Theory får också ett hedersomnämnande för sin dokumentärliknande undersökning av Illuminati – komplett med hemliga portar, mystiska män och posttjänstemän i slutna byggnader.

ChatGPT får hjälpa till med en lista på svenska kändisar som enligt nätets spekulationer kan ha Illuminati-koppling: Avicii, Zara Larsson, Swedish House Mafia, ABBA – och till och med Ingvar Kamprad. Är det köttbullarna som är nyckeln till världsherraväldet?

Som alltid avslutas podden med ett nördigt segment där Patrik återvänder till sin 3D-skrivare och Fusion 360, medan David tampas med ljudstörningar i sitt högteknologiska studio-setup. En KVM-switch visar sig vara boven i dramat, och ett nörderi kring teknik, ljud och kablar är i full gång.

• Vill veta mer om Illuminatis verkliga historia – och vad som är ren fiktion
• Gillar konspirationsteorier, men med glimten i ögat
• Är nyfiken på hur symboler i vardagen kopplas till hemliga sällskap
• Njuter av nördiga diskussioner om allt från 3D-printing till störningsljud i högtalare

Tipsa en vän, och fundera gärna: Är Patrik med i Illuminati? Svaret kanske finns i nästa avsnitt...

Från Bibeln till bunkrar i SchweizDolt i dollarnSvenska kändisar i hemliga nätverk?Nörderi på hög nivåLyssna om du:

Minns ni den där galna hypen kring Pokémonkort, hockeybilder och Beanie Babies? I det här avsnittet av Nördarnas podd gör Patrik och David en underhållande och djupdykande spaning på den senaste samlarflugan som tagit Sverige (och barnrummen) med storm – Labubu!

Vad är det egentligen som får vuxna att slåss i butiker i London, barn att hänga små plastmonster på ryggsäcken, och kinesiska staten att se en PR-möjlighet? Vi pratar om figurerna som ser ut som en korsning mellan Pikachu, Gremlins och ett fluffigt troll – och som nu säljs för hundratusentals kronor på auktioner.

🔍 Patrik berättar hur hans dotters fascination för Labubu blev startskottet till veckans avsnitt. Med hjälp av lite research, YouTube-klipp och AI spanar vi in hela bakgrunden: från skaparen Kasing Lung, Pop Mart och de exklusiva blind boxes till förfalskningar med fel antal tänder och smeknamnet La Fufu.

🧠 Vi pratar också om fenomenets likheter med Star Wars-samlarfigurer och andra stora hype-produkter genom tiderna – från Tamagotchi och Sylvanian Families till Hello Kitty. Är det här bara ännu en bubbla som kommer spricka? Eller finns det ett mönster bakom varje hype? David lanserar till och med en teori om en ekonomisk "klockkurva" som varje samlarpryl verkar följa.

🚀 Dessutom får vi en hel del bonusnörderi:

• En nostalgitripp till 80-talets cigarettreklam och udda skolgårdsmarknadsföring.
• Kameror utan skärm för att koppla bort det digitala bruset.
• Nyheterna om ChatGPT-agenter och hur David använder AI för att planera hela veckans mat.
• Boldking, billiga rakblad och varför det inte finns ekonomisk logik i hållbara tandborstar.

Det är ett avsnitt fullt av skratt, spaningar och sidospår – precis som det ska vara i Nördarnas podd. Är Labubu framtidens samlarikon eller bara ett plastigt luftslott? Lyssna nu och avgör själv!

Länkar från David:
https://digifilmcamera.com/

https://www.boldking.com
(Inga sponsrade länkar ;) )

I avsnittet djupdyker vi i den oerhört spännande berättelsen om Gustav Vasa – från gisslan i Danmark, genom uppror och krig, till bildandet av ett självständigt Sverige och en reformation som förändrade maktbalansen för alltid. Och allt började med en släktforskande David som hittar anor från 1490 – långt före Sverige – och tar med poddkollegan Patrik på en resa genom tid, politik och dramatik.

• släktforskning och perspektiv: David berättar om sitt grävande i släkten – den äldste släktingen hette Björn och dokument finns från 1490-t. vilket ger ett perspektiv “längre tillbaka än Gustav Vasa” och sätter tonen för ett historiskt djup.
• intrigerna inför vasatidens början: Sverige under dansk dominans — Kalmarunionens efterdyningar, inbördesstrider och Kristian II:s tyranni, följt av Stockholms blodbad och myten om “tyrannen” som duon gräver i.
• befrielsekriget: Gustav Erikssons dramatiska flykt, hur han tar sig till Dalarna, mobiliserar bönder och legoknektar från Lübeck, vinner Falun, Brunnbäcks färja, Västerås och börjar omsluta Stockholm — en kamp mot väder, fästen och övermakt.
• kungakronan och nationen: den 6 juni 1523 kröns Gustav till kung i Strängnäs – datumet som blir nationaldag – och hans marsch in i Stockholm två veckor senare markerar slutet på upproret, även om oroligheter kvarstod i utkanterna som Gotland och Bohuslän.
• reformation och maktens omfördelning: Gustav tar kontroll över kyrkan, omfördelar dess tillgångar, inför nya skatter, reformerar statsapparaten och skapar Kammarkollegiet — en “myndighet” för statens inkomster och skulder.
• moral och dramaturgi i maktutövningen: diskussion om skulderna till Lübeck, Dalaböndernas uppror 1525, begränsad tolerans under hans styre, äktenskapen (med fertilitet och politiskt stöd som komponenter) och att mycket av vad vi vet om honom kommer via hans egen historieskrivning.
• historiekontext och balans: Gustav Vasa som både visionär statsbyggare och skoningslös maktspelare — kanske det mest inflytelserika men kontraversiella person inom svensk historia. Duon reflekterar över hans både historiska betydelse och nutida belysning.

Lyssna för att ge historien liv: det blir både spännande och personligt när David och Patrik berättar, med humor, bred kunskap och passion. Avsnittet tar dig från släkthistoria till nationens födelse – och visar hur ett mänskligt porträtt av en kung kan sprida både fascination och ifrågasättande. Perfekt för dig som gillar historia, livliga samtal och en resa genom Sveriges moderskepp av sitt eget ursprung.

Minns du stormen Gudrun? I det här avsnittet av Nördarnas Podd tar Patrik Stenberg och David Stavegård dig tillbaka till januari 2005, när en av Sveriges värsta naturkatastrofer i modern tid drog in över landet och förändrade både landskap och skogsbruk för alltid.

Vi börjar med ett lättsamt sommarscenario på stranden – där David, inte helt oväntat, plockar upp en nördig pocketbok – men snabbt dras vi in i berättelsen om hur ett explosivt lågtryck utvecklades över Atlanten, fick namnet Gudrun av norska meteorologer och nådde orkanstyrka när det slog mot västkusten.

Med vindbyar på upp till 42 meter per sekund, nedblåsta skogar motsvarande 100 miljoner kubikmeter virke och 700 000 hushåll utan el, blev konsekvenserna enorma. Vi pratar om kaoset som följde: avstängda vägar, trasig infrastruktur, fördröjd räddningstjänst och tragiskt nog 18 dödsfall – både under själva stormen och i det farliga röjningsarbetet efteråt.

Patrik delar en personlig anekdot om hur han faktiskt befann sig i Småland mitt under stormen, på väg med en skåpbil lastad med gokart. David minns hur nyhetsrapporteringen visade skogar jämnade med marken och drar paralleller till andra historiska stormar som 1969 års höststorm.

Vi nördar också ner oss i:

• hur skogsbruket förändrades efter Gudrun med mer blandad skog och hyggesfritt bruk,
• hur meteorologiska tjänster och riskhantering förbättrades,
• och varför myndigheter alltid lovar bättre samarbete efter kriser – men om det verkligen håller i sig.

Som vanligt landar vi i våra egna nördigheter: Patrik har äntligen beställt en 3D-skrivare med flerfärgssystem och funderar på CAD-program, medan David har gett sig på en avancerad felsökning av en kraftfull men trilskande dator, komplett med BIOS-uppdatering utan CPU.

Det här avsnittet är en blandning av naturkatastrof-historia, tekniknörderi och personliga minnen, kryddat med humor och skarpa sidospår. Perfekt för dig som vill förstå varför stormen Gudrun fortfarande präglar svensk beredskap – och för dig som uppskattar en riktigt nördig berättelse.

Tänk dig att gå in i en anonym lägenhet i München och upptäcka 1 280 konstverk – originalmålningar av konstnärer som Picasso, Monet och Chagall. Det här är historien om Cornelius Gurlitt, mannen som ärvde sin fars mörka konstsamling och valde att leva sitt liv i tystnad, omgiven av miljonvärda målningar stulna under nazistregimens brutalitet.I detta avsnitt av Nördarnas podd tar David och Patrik ett djupt dyk i det otroliga fallet Cornelius Gurlitt. En tillbakadragen man, känd som "The Art Hermit", som i årtionden gömde undan en av världens största illegala konstsamlingar. Men hur hamnade dessa verk i hans ägo? Vad hände när myndigheterna väl slog till? Och hur hanterar man egentligen arvet efter en nazistisk konsthandlare?Vi pratar om:Gurlitts uppväxt i en kulturfamilj med mörka hemligheterDen hisnande polisrazzian i München 2012Konstskatter värda över en miljard kronorDen moraliska och juridiska snårskogen kring nazikonfiskerad konstHur man som individ hanterar ett arv som bär skuldMen avsnittet innehåller också somrig grilldoft, diskbänkar som blir utekök och regnvattensystem à la nörd. Patrik har byggt om en felbeställd köksbänk till hemmagrill – och funderar nu på det perfekta grillocket. David, å andra sidan, nördar ner sig i hur man bäst samlar regnvatten med hjälp av stuprör och smarta lösningar för ett mer hållbart liv.Det är som vanligt högt och lågt – historia, teknik, moral och lite härlig vardagsnördighet i en salig blandning.💬 Efter avsnittet vill vi höra från dig! Vem är din favoritkonstnär? Dela med dig i vår Facebook-grupp.🎧 Lyssna nu och låt dig fascineras av en av konstvärldens mest märkliga historier.

I detta somrigt filosofiska och samtidigt tekniskt nördiga avsnitt av Nördarnas podd dyker Patrik och David ner i både existentiella tankar och hård metall. Med skiftnyckeln som röd tråd går samtalet från eftertänksamma morgonpromenader till mekanikens genialitet – och vidare till vad som kanske är världens mest hatälskade verktyg.

Hur många av oss har inte svurit över att 13-nyckeln alltid är borta? Eller slitit på en bult tills den rundats av helt? Trots det finns skiftnyckeln i nästan varje hem, verkstad och verktygslåda. Den är både en livräddare och en potentiell sabotör – beroende på hur du använder den. Men visste du att den också är en svensk uppfinning, patenterad redan 1892 av Johan Petter Johansson?

Avsnittet bjuder även på ett stycke verktygshistoria som få känner till: varför fungerar vissa skiftnycklar "åt fel håll"? Är det en juridisk fuling från USA – eller bara en myt? Lyssnarna uppmanas att hjälpa till att reda ut mysteriet i poddens Facebookgrupp.

Förutom skiftnyckelns historia och funktion bjuder Patrik och David som vanligt på livsnära anekdoter – från närkontakt med glasrutor, mystiska foam-lansers till kampen mot höststormar och studsmattor som lever sitt eget liv. Det blir så klart även en rejäl dos nostalgitrippar, mekanisk kärlek och tekniknörderi i bästa poddform.

Några höjdpunkter i avsnittet:

• Hur en gammal farbror med radio och fiskespö symboliserar sommarens dröm
• Skiftnyckelns svenska ursprung och globala spridning – “Swedish wrench”!
• Verktygsnostalgi från Justus Järn i Göteborg
• Patentsnurror kring skiftnyckeln i USA
• Foam-lansens mysterier och hur du får det perfekta bilskummet
• När glasskivor attackerar och varför studsmattor borde förankras i berget
• Varför fjädrar från gamla studsmattor är omöjliga att slänga

Det här avsnittet är för dig som älskar teknik, vill förstå vardagens verktyg på djupet och som kanske längtar efter lite sommarro – med ett skiftnyckeljärn i ena handen och en termos i den andra.

🎧 Lyssna nu och skriv "fast nyckel" i vår Facebookgrupp om du tog dig hela vägen hit. Då vet vi att du är en av oss.

Minns du första gången du såg Pulp Fiction? Den där känslan av att se något helt nytt – brutalt, snyggt, coolt och helt omöjligt att slita blicken ifrån? I veckans avsnitt av Nördarnas podd kastar sig David och Patrik med full kraft ner i den ikoniska filmen som satte Quentin Tarantino på kartan och förändrade filmvärlden för alltid.

Det börjar som vanligt med en härlig sommarreflektion – doften av en solvarm skog, barn som springer, glassdoft i vinden och midsommarmagi på västkusten. Men ganska snart vrider de blicken mot 1994 och filmen som slog ner som en bomb: Pulp Fiction.

🎬 Varför är Pulp Fiction fortfarande så älskad 30 år senare? Vad var det som gjorde att dialogen, musiken och strukturen blev stilbildande?

🎥 David berättar om hur hans mamma (olyckligtvis) tog med hela familjen på bio för att se filmen vid jul – och blev minst sagt chockad av våldet, sexet och de grova skämten. David nördar loss kring Tarantinos passion för musik och hur varje låt i soundtracket är perfekt matchad med scenens känsla och rytm.

🎭 De går igenom karaktärerna, scenerna, manuset, den icke-linjära berättartekniken och detaljerna som gör filmen så ikonisk. Visste du till exempel att hela adrenalinscenen är filmad baklänges? Eller att alla klockor i filmen står på 4:20 som en referens till cannabis-kultur?

👟 Och såklart – skådespelarna. Travoltas comeback, Uma Thurmans odödliga dansscen, Samuel L. Jacksons bibelcitat (som inte finns i Bibeln), Bruce Willis och hans samurajsvärd. Och Mr. Wolf, såklart.

🎞 Avsnittet rymmer också spännande fakta om Tarantinos bakgrund, hur han samlade inspiration på videobutiken där han jobbade, hans samarbete med klipparen Sally Menke, och varför han ville omge sig med folk som var bättre än han själv – för att hela tiden tvingas vässa sin egen nivå.

Som alltid i Nördarnas podd svävar samtalet gärna ut. Vi får höra om Patriks kamp med sitt hemautomatiserade nätverk och Davids nörderi i övergången från Obsidian till Joplin för digitala anteckningar – komplett med PowerShell-script och katalogstruktur-hantering.

Det här är ett fullmatat avsnitt för dig som älskar film, popkultur och oväntade sidospår. En hyllning till en film som definierade en generation – och en påminnelse om varför Tarantino fortfarande är en av världens mest inflytelserika filmskapare.

🎧 Lyssna nu – och ta reda på vad Patriks senaste nördprojekt handlade om (hint: det involverar Unify Access Points, Wi-Fi och frustrerade hemautomationsenheter).

I det här avsnittet av Nördarnas podd tar David och Patrik med oss på en resa rakt in i den sibiriska tajgan. Utgångspunkten är boken Eremiten i tajgan, som skildrar den helt sanslösa – men sanna – historien om familjen Lykov. I protest mot Stalins religionsförföljelse flydde de rakt ut i vildmarken, 25 mil från närmaste människa. Där levde de isolerat i över 40 år – utan elektricitet, utan kontakt med omvärlden, utan något annat än sin tro och sina egna resurser.

🎧 Lyssna när David berättar om hur boken grep tag i honom, och hur ett flygfotografi 1978 avslöjade en märklig rektangel mitt i den obebodda vildmarken – starten på upptäckten av en familj som alla trott var utdöd.

Du får följa med in i deras timmerstuga med jordgolv, höra om överlevnad på barkbröd och potatis, religiös övertygelse stark nog att trotsa både krig och kyla, och hur geologen som hittade dem blev vän med den sista överlevande dottern: Agafia.

Avsnittet bjuder också på skratt, nostalgi och filosofiska utsvävningar. Vi får höra om Davids barndomsminne från västkusten där en grannfru, med kläderna som statement, påminde om att “det här är livet”.

Det blir prat om smarta laddboxar som hjälper till att balansera elnätet, om när elpriserna blir negativa mitt på dagen – och varför du borde överväga att frekvensbalansera ditt garage.

💡 Veckans nördigaste: David går loss med motorsågen i trädgården och Patrik drömmer om bilvårdshelger med sin bror.

I det här avsnittet av Nördarnas podd funderar David och Patrik inte bara på livet och döden – utan också på odjur, mytologiska varelser och mysterier i naturen. Det blir en filosofisk och underhållande resa genom både det existentiella och det fantastiska, där frågorna om vad vi lämnar efter oss blandas med berättelser om Bigfoot, Loch Ness-odjuret och Storsjöodjuret.

Vi inleder i det personliga – vad händer om vi "droppar tonarten" idag? Vad är vårt digitala och fysiska arv? David berättar om dokumentet han har lämnat till sin fru Emma, där lösenord, nätverksinformation och kontaktuppgifter är samlade för att göra livet enklare om det värsta skulle hända.

Men snart byter podden spår och tar oss in i den fängslande pseudovetenskapen kryptozoologi. Vad är egentligen kryptozoologi? Jo, läran om djur som kanske – eller kanske inte – existerar: från klassiska varelser som Loch Ness-odjuret och Bigfoot till mer okända som Chupacabra och vårt eget svenska Storsjöodjur.

Patrik berättar om legendariska observationer från 500-talet till 1930-talets fejkade fotografier. De diskuterar teorier om att dessa djur är reliker från dinosaurietiden, gigantiska ålar eller något helt annat. I samma anda som X-Files säger David: "I want to believe".

Vi får också veta att Storsjöodjuret till och med skyddades av lag under en period – och varför det kanske är dags att återinföra den lagen. För vem vill inte leva i en värld där det fortfarande finns plats för lite mystik?

Det hela avslutas med ett nörderi på hög nivå när Patrik berättar om sin minutiösa båtvård och David avslöjar sin nyfunna passion för att mäta radonhalter i samband med vindhastighet – självklart dokumenterat i ett Excelark.

Så gillar du funderingar kring livet, döden och odjur du aldrig riktigt sett – då är det här avsnittet för dig. Missa inte ett avsnitt där både skägg, skratt och spekulationer får utrymme.