Har du de senaste åren behövt låna ett par skridskor, skidor, badmintonrack eller tält och sovsäck? Kanske har du hittat fram till Fritidsbanken, denna guldgruva av resurser för den som vill leva ett aktivt liv, men som av olika anledningar, inte har ett eget lager av fritidsmateriel hemma (vilket inte många har).

Fritidsbanken grundades i värmländska Deje, på initiativ av diakonen Carina Haak, och i samarbete med Forshaga kommun, Forshaga-Munkfors församling och projektet ”Ett öppnare värmland”. Sedan dess har fritidsbanken växt nästan explosionsartat och finns nu i hela 122 kommuner i Sverige. Fritidsbankens koncept är enkelt – de grundar sig på tre principer:

Alla får låna

Allt är gratis

Återanvänd utrustning

Själva logiken känner du igen från hur biblioteken funkar, eller hur? En rolig detalj i sammanhanget, som inte så många känner till, är att kyrkans folk även var avgörande för folkbibliotekens utveckling från i mitten av 1800-talet och framåt. Så, vad är det med präster och diakoner i Värmland egentligen, kan man ju undra?

I samtal med Henric Byström, kommunikationschef för Fritidsbanken, försöker jag förstå mer Om vad Fritidsbanken är, vad de gör och vad som gjort deras tillväxt möjlig. Vad är framgångsfaktorerna? Varför har de valt att samarbeta med kommuner? Men jag undrar också vilka utmaningar som kommer med att växa så är snabbt. Hur lyckas man hålla de grundläggande värderingarna vid liv över tid?

Mer om Fritidsbanken här.

Vill du kunna läsa avsnittet, så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.