I det här avsnittet träffar du Matilda Legeby från non-profit bolaget Samhällsnytta AB, som ägs av Karlstads universitet. Deras uppdrag är att få fler av oss medborgare, patienter och brukare att bli medskapare i uppbyggnaden av vårt samhälle, i våra demokratiska institutioner, i våra egna liv.

Deras uppdrag rör ofta stora system. Det kan handla om allt från att minska regelbördan för lantbrukare, utveckling av nära vård eller så som du hör i det här samtalet –  hur vi kan skapa främjande system för barn och ungas hälsa. Du får höra ett samtal om hur vi kan påverka på olika nivåer, från det lokala till det regionala till det nationella, och inte minst hur vi skapar kopplingar mellan dessa. Hur ser en infrastruktur för dialog och medskapande ut som (i det här fallet) tar till vara på barn och ungas erfarenheter, kunskap, drömmar och viljor? Vad gör man då? Hur gör man?

Samhällsnytta AB har sin grund i tjänsteforskning och design. Och när det gäller designlogik så kan det användas till så mycket mer än bara utveckling av nya produkter – själva logiken ger oss ett verktyg som alltid utgår från behovsägarens perspektiv. När målgrupperna får vara med och förstå sina egna problem, när de får bidra till lösningarna så ökar vi inte bara relevansen av insatser utan också känslan av inflytande och rådighet i ens egen livssituation – något som i sig kan vara hälsofrämjande. 

Du hittar mer om Samhällsnytta AB här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag studsar vi tillbaka till en återkommande fråga i den här podden - hur kan vårt välfärdssystem och vår demokrati uppdateras, med nya lösningar, nya samarbeten, nya former av finansiering?

Dagens gäst, Tove Nordström Pontén, kommer från organisationen SE-Forum, och de har under de senaste tjugo åren arbetat för att förbättra förutsättningarna för så kallade samhällsentreprenörer att kunna verka i Sverige.

Och vad är nu en samhällsentreprenör då kanske du undrar? Ja, det är, som Tove beskriver det, en entreprenör som utgår från samhällsproblem, där de vill skapa ett värde som är socialt eller ekologiskt, där foksuset inte bara är det ekonomiska. Det här personer, och organisationer, som t ex har nytänkande lösningar på sådant som exempelvis ofrivillig ensamhet, återbruk, livsmedelsförsörjning eller jämställdhetsfrågor.

Vi fördjupar oss i hur samhällsentreprenörer kan vara ett kompelement till det offentliga, hur deras arbete behöver finansieras, hur projekt kan vara både en möjlighet och hinder, hur vi bygger allianser mellan sektorer, påverkar politik och mycket mer.

Du hittar mer om SE-Forum här.

Vill du läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du de senaste åren behövt låna ett par skridskor, skidor, badmintonrack eller tält och sovsäck? Kanske har du hittat fram till Fritidsbanken, denna guldgruva av resurser för den som vill leva ett aktivt liv, men som av olika anledningar, inte har ett eget lager av fritidsmateriel hemma (vilket inte många har).

Fritidsbanken grundades i värmländska Deje, på initiativ av diakonen Carina Haak, och i samarbete med Forshaga kommun, Forshaga-Munkfors församling och projektet ”Ett öppnare värmland”. Sedan dess har fritidsbanken växt nästan explosionsartat och finns nu i hela 122 kommuner i Sverige. Fritidsbankens koncept är enkelt – de grundar sig på tre principer:

Alla får låna

Allt är gratis

Återanvänd utrustning

Själva logiken känner du igen från hur biblioteken funkar, eller hur? En rolig detalj i sammanhanget, som inte så många känner till, är att kyrkans folk även var avgörande för folkbibliotekens utveckling från i mitten av 1800-talet och framåt. Så, vad är det med präster och diakoner i Värmland egentligen, kan man ju undra?

I samtal med Henric Byström, kommunikationschef för Fritidsbanken, försöker jag förstå mer Om vad Fritidsbanken är, vad de gör och vad som gjort deras tillväxt möjlig. Vad är framgångsfaktorerna? Varför har de valt att samarbeta med kommuner? Men jag undrar också vilka utmaningar som kommer med att växa så är snabbt. Hur lyckas man hålla de grundläggande värderingarna vid liv över tid?

Mer om Fritidsbanken här.

Vill du kunna läsa avsnittet, så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jonas Boutani-Werner är en av grundarna av föreningen Massvis som, lite enkelt förklarat, tillhandahåller en plattform för att kanalisera och samla engagemang och kapital. Massvis ger dels en teknisk lösning för crowdfunding, dels – och kanske viktigare- möjlighet för alla med samhällsnyttiga idéer att realisera dessa, utan att alltid behöva starta en förening. Sagt med andra ord så vill Jonas, och Massvis, sänka trösklarna för att du och jag ska kunna engagera oss i våra lokalsamhällen.

Jonas säger att allt började när han hade ett uppdrag hos SKR och det ställdes en fråga om hur vi skulle kunna engagera civilsamhället i problemlösningen för att främja psykisk hälsa? Med den utgångspunkten tolkade Jonas civilsamhället i en ganska bred bemärkelse, inte bara dem som driver en förening, utan snarare hur man kunde öka förutsättningarna för invånare att vara en del i de utmaningar som finns kring psykisk ohälsa.

Resultatet materialiserades så småningom genom föreningen Massvis och ett mycket spännande pilotptojekt under benämningen ”Umeå tillsammans”. I Umeå fanns det ett påbörjat arbete kring crowdfunding och här krokade Massvis på ett naturligt sätt arm med kommunen och Coompanion i Västerbotten. 

Så, hur har det gått då? Vilka möjligheter och hinder har mött? Varför är det här viktigt och vad vill de åsatdkomma? Ja, det är några av frågorna du får höra oss resonera kring i det här avsnittet. 

Mer om Massvis här.

Vill du kunna läsa avsnittet så gär du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur använder vi sång och musik med våra minsta, d v s i förskolan? Rustas de blivande förskollärarna för att kunna musicera tillsammans med barnen? Ja, det verkar vara lite si och så med det. I utgångspunkten innehåller deras utbildning endast 9 timmar av undervisning i musik. Frågan är då om vi kan förvänta oss att musik och sång blir en naturlig del i förskolorna?

Ylva Holmberg och Åsa Sahlée, båda verksamma vid Malmö universitet, vill förändra detta. Genom att utveckla musiktjänsten Sjung vill de göra det enklare för förskolepersonal – och i förlängningen alla vuxna i barns närhet – att sjunga och musicera tillsammans med barn. Sjung ska fungera som en digital musiktjänst och sångbok, fylld med ett rikt musikbibliotek och pedagogiska verktyg.

Den här idén tog de med sig in i Malmö universitets ”Societal impact lab”, för att under ett års tid utveckla en produkt, och en plan för hur den ska kunna komma ut på marknaden och så småningom göra skillnad i vardagen på våra förskolor i Sverige. Drömmen är att förskolan på sikt ska genomsyras av musiken, att musiken blir ett bärande moment inom utbildningen och i praktiken.

Mer om "Sjung" här.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En röd tråd i de samtal du hör här är bland annat hur man vänder på perspektiv. I stället för att se människors brister och begränsningar så väljer de sociala innovatörerna att ställa frågan om vad deras målgrupper har för styrkor, och fokuserar på hur de kan bygga vidare på det. Glaset är så att säga alltid halvfullt, inte halvtomt. Det gäller även dagens gäst, Najat Abbas, generalsekreterare för föreningen ”The good talents”.

Samtalet med Najat handlar i stora drag om orsaker till utanförskap. Hur det går att hitta förklaringar i allt från diskriminering, brist på förebilder, kontaktnät och ekonomi. Det är ett typiskt sammansatt och komplext problem. Framför allt pratar vi om egenmakt, och hur The good talents i sina olika program och aktiviteter kontinuerligt jobbar på att stärka de ungas känsla av att ha kontroll över sitt eget liv. Samtidigt konstaterar Najat att vi behöver jobba i båda ändar – d v s med ungdomarna själva OCH med arbetsgivare. På så vis stärker de kapaciteten i systemet som helhet.

För om vi ska få en mer inkluderande arbetsmarknad så är det minst lika viktigt att arbetsgivare förstår hur de kan skapa tillåtande miljöer, öppna för olikheter. De flesta de jobbar med verkar också inse att det här viktigt av olika anledningar – inte minst för att vara attraktiva arbetsplatser för kommande talanger.

 Mycket spännande att lyssna på idag med andra ord!

Mer om The Good Talents här.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sociala innovationer bryter som regel alltid ny mark. Så när det gäller nytänkande lösningar är det inte alltid självklart hur man ska lyckas finansiera dessa. Kanske är det här extra svårt för civilsamhällets organisationer? Vi vet att civilsamhället bidrar med enorma samhällsvärden – oavsett om det sker genom en bygdegård, fotbollslag eller den lokala kulturföreningen. Ibland så kan det dock tyckas tröstlöst att finansiera sin verksamhet – kanske inte minst i uppstartskedet eller när man behöver göra en större investering. Så vad gör man? I många av de vanliga storbankerna passar inte civilsamhället in. Ibland på grund av att lånen är för små, ibland för att det är krångligare att granska en förening i jämförelse med ett AB, och andra gånger för att det finns högt ställda krav på banker att motverka penningtvätt. Sammantaget blir det alltså svårt för t ex en bygdegård som behöver 200 000kr för att finansiera inköp av solceller eller ombyggnad av ett kök eller vad det kan vara. Här kommer Mikrofonden in och skapar finansieringsmöjligheter för verksamheter som annars hade hamnat utanför finansmarknaden.

I det här avsnittet får du höra ett samtal med Ylva Lundkvist-Fridh, VD Mikrofonden Sverige. Vi pratar om varför Mikrofonden behövs (kanske mer nu än någonsin), hur den svenska sociala finansmarknaden skulle kunna utvecklas, vad vi kan lära från andra europeiska länder – som t ex Portugal och vad det egentligen betyder att vara ”bankmässig”. 

Här får du veta mer om Mikrofonden.

Vill du läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i en sociala innovation från Norrbotten. DC Farming är ett europeiskt social fondsprojekt som drivs av Sunderby folkhögskola där de på ett praktiskt sätt lyckas kombinera ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Du har säkert hört talas om alla datacenter som etablerat sig i Västerbotten och Norrbotten, förmodligen mest känt genom Facebook. Men här finns även andra datacenter. Allt från gigantiska lokaler ner till så litet som en container. Visste du också att de här centren genererar massor av energi i form av värme? Och vad händer med den? Ja, det mesta går rakt ut. Till spillo, med andra ord. Finns det möjligtvis ett annat sätt? Något annat vi kan använda värmen till? Ja, det var jag pratade med Catharina Ljungkranz om, projektledare i DC Farming. Och de utvecklar ett koncept där de använder spillvärme från datacenter till att värma upp växthus.

Så ställer de frågan om hur och av vem sådana växthus skulle kunna drivas? Skulle det här kunna ge arbetstillfällen för dem långt från arbetsmarknaden till de som alltid kommer längst bak i jobbkön oavsett hur hög tillväxt det finns i en region? Kan man göra det genom ett arbetsintegrerande socialt företag möjligtvis? Och går det samtidigt att hitta nya sätt att bidra till den lokala livsmedelsförsörjningen? Det här låter väl som något du vill veta mer om va? Ja, men då tycker jag att du ska stanna kvar här. Då kör vi! Håll tillgodo och hoppas att du ska gilla det!

Mer att läsa om DC Farming hittar du här.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hela 80 % av våra svenska barn rör sig för lite, d v s enligt rekommendation från WHO om 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Hallå! Varför pratar vi inte mer om det här? Det är ju inget mindre än ett gigantisk problem, som får en mängd konsekvenser för barnen, både på kort och lång sikt. Okej, det är en sak att konstatera omfattningen av problemet, en helt annan att försöka göra något åt det. I detta avsnitt samtalar vi med Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet och initiativtagare till forskningsprojektet ”Aktiva skoltransporter”. Vi resonerar kring hur aktiva skoltransporter - att gå eller cykla till skolan – kan bidra till en mer rörelse i vardag för barnen och på sikt bidra ett friskare samhälle i sin helhet.

Vi pratar om vart problemet ligger egentligen, och kommer fram till att det inte primärt ligger hos barnen, utan till större del ligger hos oss som föräldrar, där vi blivit alltmer oroliga över att släppa iväg våra barn. Rörelsefriheten har helt enkelt krymp succesivt med åren. Idag tänker många att de ska kjutsa sin barn för att de älskar dem, men vi borde förmodligen tänka att vi ska låta våra barn och gå och cykla för att vi älskar dem. Det är så vi kan ge dem en gåva för en frisk framtid. Här kan det vara värt att tillägga; det har aldrig varit så tryggt att gå och cykla till skolan som idag.

Vi pratar också om vikten av att barnen själva får vara medskapare i sina egna lösningar, hur det borgar för att de själva ska välja aktiva skoltransporter till fördel för det mer bekväma bilen eller bussen.

Och just det, en sak till – Anna-Karin skickar med dig att det är bättre att våga testa sig fram än att vänta på de perfekta förutsättningarna. Något att tänka på för oss alla tror jag.

Här kan du läsa mer om projektet

Vill du läsa avsnittet kan du göra det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Adrian Lundberg är universitetslektor vid institutionen för skolutveckling och ledarskap, OCH en av deltagarna i Malmö universitets ”'Societal impact lab". Ett lab med syfte att utveckla forskningbaserad kunskap till att bli tjänster eller/och produkter som kan få en positiv och långsiktig samhällsnytta.

Och problemet som Adrian bär med sig in i labbet handlar om att nyutexaminerade lärare slutar i yrket allt för snabbt och i allt för hög utsträckning. Genom sin forskning har Adrian insett att det handlar om förväntningar. Det vill säga; nya lärare har till viss del fel förväntningar på yrkeslivet som lärare, och egentligen vice versa, så har skolorna som anställer de nya lärarna en felaktig bild över de nya lärarnas kapacitet och kompetens. Så vad kan det handla om? Ja, enligt Adrian ligger det mycket i hur man som lärare behöver arbeta med relationer – inte minst i förhållande till föräldrar. Ska jag vara ärlig, efter att ha varit med på föräldramöten för mina egna barn genom åren, så är jag förvånad över att inte fler lärare slutar bara på grund av oss vårdnadshavares olika typer av krav.

Adrian tänkte: kan det finnas ett bättre sätt att rusta nya (och för den delen gamla lärare) så att deras kompetenser bättre möter de förväntningar som finns på dem? Så klart det gör. Vill du veta mer? Ja, så stannar du kvar och lyssnar på samtalet mellan mig och Adrian Lundberg.

Hoppas att du ska gilla det! 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssna upp alla som vill främja välmående framtida samhällsmedborgare! Psykisk ohälsa hos barn och unga är en typiskt svårlöst och sammansatt utmaning, utan enkla svar, och utan en enskild aktör som kan slå med sitt magiska trollspö så är allt löst. Vi behöver förstå de bakomliggande orsakerna, vi behöver kroka arm över sektorerna, offentliga, idéburna, privata och akademi – OCH inte minst, som också dagens gäster är stora förespråkare för, så måste vi göra barn och unga till medskapare i att både förstå orsaker såväl som komma fram till lösningar.

Hur gör vi det i praktiken? Hur kan vi prata om psykisk hälsa utan att fastna i hur vi hanterar symptomen? Kan vi i stället använda ett främjande perspektiv, där vi sätter ljuset på det som är positiva hälsofrämjande aspekter, låta dem växa och spridas? Kan vi arbeta på olika nivåer samtidigt för att komma åt problemet – d v s hjälpa individer samtidigt som vi skapar förflyttningar i systemen som omgärdar våra barn och unga?

Ja, det är några av de frågor som du får höra i samtalet mellan mig,  Hilda Ahlstrand och Anna Lindeberg, från projektet ”psykisk hälsa i skolan med social systeminnovation” – ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden i samarbete mellan Karlskrona kommun, Region Blekinge, RF Sisu och Rädda Barnen.  

Mer om projektet får du här

Vill du läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stigge Bäckman är den samhällsengagerade visionären som aldrig ger upp.Som visar oss att det alltid finns alltid en väg. Ibland är den krokig, Inte alltid den förväntade. Men med en tydlig vision, pragmatism, envishet och många goda vänner går det att förflytta berg.

Stigge har genom åren varit med lite överallt, då han t ex grundade Urkraft i Skellefteå som bland annat blev känt för att anordna Skellefteåfestivalen, och där Stigge själv skjutsat både Iggy Pop och Ramones fram och tillbaka till flygplatsen. Bara det va?! De senaste åren har Stigges energi kanske främst gått till att bygga upp Talangakademin, en non-profit organisation som arbetar med att förkorta vägen till arbetsmarknadne genom praktik med validering.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i hur han lyckats navigera sig fram genom samhället, och livet, för att ge fler människor greppbara möjligheter att vara delaktiga i samhället och på arbetsmarknaden.

 Vi pratar om hur vi kan förhålla oss till motstånd och motgångar – för sådana kommer du av nödvändighet att möta som samhällsentreprenör. Vi pratar om hans förmåga att göra synvändor, vad vi kan vinna på att låta människor bli till de resurser de är, hur vi kan låta fler vara med att ta ansvar, hur de växer genom att bli sedda och bekräftade.

Vad mer? Jo, vi funderar också över hur vi kan förstå ”resultat”, att det inte bara behöver vara det uppenbara, i det här fallet en anställning – utan också kan handla om ökad egenmakt, självförtroende och en känsla av delaktighet och sammanhang. 

Här får du en guldgruva av inspiration, som förhoppningsvis kan ge dig själv insikter om hur du kan bli den förändring du själv vill se.

Mer om Talangakademin här.

Är du mer nyfiken på Stigge så kom han även precis ut med boken "Tänk om"

Vill du läsa avsnittet? Här finns länken.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under nästan hela Sayakas liv har hon befunnit sig i ett slags mellanförskap, som av en del kanske skulle benämnas som rotlöshet, men där Sayaka hellre använt det som en styrka för att kunna hantera och navigera i olika kulturella sammanhang. Det har också präglat hennes val av studier, och senare forskning, där hon fokuserat mycket på diskriminering och rasism.

Sayaka Osanami Törngren är docent i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet. Hennes avhandling, ”Love aint got no colour”, tar sig an hur svårt det kan vara att prata om frågor om ras i ett land där vi allt som oftast får höra att ”vi inte ser färger” och därför behandlar alla lika. Men är det egentligen så enkelt? När vi undviker att se våra egna förutfattade meningar så lägger vi locket på, och osynliggör den diskriminering och rasism som faktiskt existerar i vårt samhälle.

Sayaka nöjer sig dock inte med att konstatera sakernas tillstånd. Hon vill göra mer. Hon vill påverka till det bättre. Genom att delta i Malmö universitets Societal Impact lab ser hon framför sig att utveckla ett koncept (kanske en webplattform?) för att tillgängliggöra den akademiska forskningen inom rasism och diskriminering, så vi kan göra bättre och medvetna val som ökar jämlikheten i vårt land.

Tror faktiskt inte du vill missa det här. Så enkelt är det.

Vill du veta mer om Sayaka och hennes forskning hittar du det här.

Och här kan du läsa hela avsnittet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Herrgården, ett delområde i Malmös Rosengård, sker en av de mest innovativa samarbeten du kan tänka dig. Genom Kraftsamling Herrgården har idéburna organisationer, kommunen, akademin och näringslivet under drygt tio års tid samarbetat för att lyfta området och skapa bättre livsförutsättningar för dem som bor här. Och intentionen är att inte "bara" jobba för de boende utan hela tiden skapa förutsättningar där de jobbar tillsammans med de boende. Här finns en fin nyansskillnad, men som möjligtvis är den avgörande faktorn för Kraftsamlingens uthållighet? För deras trovärdighet?

Mario Dri är sedan ett par år tillbaka projektledare för Kraftsamlingen, och han gläds åt att ha fått vara en del i den positiva utveckling som vi nu kan se i hela Rosengård. Inte minst ska nämnas att tusentals barn genom Kraftsamling Herrgården under årens lopp fått möjlighet att delta i aktiviteter under parollen "Bästa sommaren". Här samarbetar mängder av föreningar för att ge möjlighet till fler att få spela fotboll, badminton, dansa, springa, spela schack, åka på utflykt eller se en bio. Bara för att nämna något.

Lärdomarna från Kraftsamling Herrgården visar oss hur andra sätt att organisera oss faktiskt är möjligt, på tvärs av våra samhällsektorer. Det visar inte minst att när vi har något angeläget att enas kring så finns det alltid en väg framåt, och att vi kan bli starkare tillsammans.

Här kan du läsa mer om Kraftsamling Herrgården.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om poliser är som folk flest, vilket är rimligt, så bär de med sig lika mycket omedvetna fördomar och normer som dig och mig. Samtidigt ställer vi höga krav på att polisen i sitt agerande är objektiv och rättvis. Någonstans här verkar det vara ett glapp, eller hur? Så vad gör vi då? Ja, dagens gäst har kanske en del av svaret på det! Jesper Fundberg är lektor vid polisprogrammet i Malmö och har under ett antal år arbetat med ämnet "maktanalys", vilket tar sig an hur polisen på bästa sätt kan kommunicera och bemöta människor på ett sjyst sätt.

Jesper är just nu med i något som kallas Societal Impact Lab vid Malmö universitet, där han, tillsammans med fyra andra forskare, har lyxen att fokusera på idé och konceptutveckling en dag i veckan under ett helt år. Och i Jespers fall handlar det alltså om hur fler poliser kan få redskap att göra sitt arbete på ett så bra sätt som möjligt, som är objektivt och rättssäkert. Hur går det, så här halvvägs genom året?

Vi pratar bland annat om utmaningar att vara polis i en stad som Malmö, en ung och mångkulturell stad, vad fördomar är och hur de fungerar, om makt, entreprenörskap och innovation… vad mer, jo så klart det här om att få lov tänka på en sak i taget. 

Vill du hellre läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa människor lär sig bäst i skolbänken, i en traditionell utbildningsmiljö, medan andra behöver något praktiskt, som en spade i handen, eller varför inte nål och tråd? I Stenungsunds kommun har de insett hur svenska för invandrare (SFI) skulle kunna utföras på ett något annorlunda sätt - i en verksamhet där de kombinerar praktiska arbetsuppgifter med språkundervisning. På så vis vill de göra det enklare för nya svenskar att hitta språket, och samtidigt komma närmare arbetsmarknaden.

Maja Falkeborn-Willner, projektledare för "Odla Svenska", delar med sig av idén bakom projektet och hur det fungerar i praktiken. I podden pratar vi också om hur de samarbetar inom kommunen, och med externa aktörer, vilka resurser de fått tillgång till, hur vi behöver justera i systemen, hur vi bygger starka och långsiktiga projekt och mycket mer. Men, vad är hemligheten då? Varför funkar det så bra? Lyssna så får du kanske några ledtrådar!

Mer om Odla svenska här.

Vill du kunna läsa avsnittet i text så gör du det här.

Tack för att du lyssnar! Och om du gillar det, sprid gärna vidare!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Jesper Frilund och Gustav Gyllensten från det sociala företaget Skäggbyrån. Här är ett socialt företag som fascinerar, av flera olika anledningar. Till att börja med, låta oss klara ut det vanligaste missförståndet – nej, det här är ingen barberare, utan en cool mediabyrå som grundades i stadsdelen Skäggetorp i Linköping, därav namnet. Vad menar vi med att den är cool? Ja, inte på det sätt du först tror. Det här är en byrå, som förvisso producerar högkvalitativa tjänster – både inom media och traditionellt hantverk – men de gör det med syftet att ge fler möjlighet att närma sig arbetsmarknaden.

Som ett arbetsintegrerande socialt företag har de skapat ett sammanhang där även de lite vingklippa får plats – som den som kommer från ett drogberoende, utbrändhet eller annan psykisk ohälsa. Det här är en arbetsplats som utgår från vad de här individerna kan, snarare än vad de inte kan. 

Vi pratar om hur en dag på Skäggbyrån kan se ut, hur man förflyttar ett koncept och en idé från en plats till en annan, om drivkrafter, udda projekt och mycket annat.

Här kan du läsa mer om Skäggbyrån.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Mattias Bergström och Anna Lexelius, båda två förbundschefer i något som kallas ”samordningsförbund”. Vad är nu det, undrar du? Ja, vi kommer så klart in på det i podden, men till att börja med kan det sammanfattas med att samordningsförbundens övergripande syfte ät att få fler inkluderade på arbetsmarknaden, och man gör det genom att underlätta samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region och kommun. På sätt och vis i sig självt en social innovation.

Den här är till dig som går och klurar på systematiska utmaningar i välfärdssystemet, som tror att vi, med alla våra resurser, skulle kunna göra bättre, så att fler får en plats på arbetsmarknaden och i samhället. Samtalet sätter fingret på vad vi, som samhälle, skulle kunna göra annorlunda. Våra myndigheter har tjänat oss bra, men de har också lett till en hög grad av specialisering, vilket vi ofta pratar om som silos. Jag ska inte dra alla över en kam, men en genomgående konekvens av specialiseringen är att många av oss tappar förmågan att se våra system som en helhet. Och hur påverkar det den som hamnat utanför arbetsmarknaden? För en del kanske systemet kan funka, men åter andra behöver stöd från flera olika instanser samtidigt. Livet är rörigt, och vi människor är komplexa varelser. Våra bekymmer och utmaningar har som regel inte ett enda svar. Men om vi behöver hjälp från fler - Hur koordineras egentligen det? Eller gör det alls det?

Lyssna på det här avsnittet så får du höra hur samordningsförbunden möjligtvis sitter på en del av svaret på detta!

Mer om samordningsförbunden hittar du här.

Podden tar ett par veckors julledighet, och är tillbaka i januari igen. Tack för att du lyssnar! Och med önskan om god jul och gott nytt år!

Vill du kunna läsa avsnittet? Det gör du här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Etableringslyftet har hittat en "genväg" för nya svenskar att snabbare ta en plats på arbetsmarknaden. Ja, ungefär så säger Annika Nordgren och Danilo Espinoza när de ska förklara vad de gör som andra inte gör, och vad som får deras projekt att ge bättre resultat än vad de samverkande kommunerna kan åstadkomma var för sig. Vilken genväg, kanske du undrar? En genväg genom en myriad av välmenande myndigheter och organisationer som alla på något sätt ska underlätta för etablering på arbetsmarknaden, men som ofta inte når hela vägen själva, och som dessutom (som regel) är ganska dåliga med att kommunicera, och samarbeta, med varandra.

Du hör själv, mycket att gräva i här! Vi pratade om vad det betyder att göra rätt - det vill säga att vi kan göra rätt rent formellt, i förhållande till regelverk, direktiv osv., men att det inte alltid är vad som är rätt för våra målgrupper. Vi pratade också om vad det betyder för en människa att ha ett arbete att gå till, hur det skapar meningsfullhet, samhörighet och tillit. Och vi resonerade om hur projekt kan vara ett verktyg dels för att förstå ens egna och sin organisations gränser och mandat, dels för att förflytta gränser och på så vis åstadkomma ännu större effekter för dem vi jobbar för.

Här kan du få mer information om Etableringslyftet.

Vill du kunna läsa avsnittet så kan du göra det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.