1775 fick den tysken juden Aaron Isaac tillåtelse att stanna i Sverige. Här börjar en spännande historia om Sveriges äldsta invandrargrupp med annan religion än kristendomen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programledare Åsa Furuhagen samtalar med historiker Carl Henrik Carlsson som skrivit flera böcker om svensk judisk historia och Anneli Rådestad, journalist och chefredaktör för tidskriften Judisk krönika som började ges ut 1932.
På många sätt är det en historia om en lyckad integration, samtidigt som antisemitismen i Sverige varit en följeslagare som skapat en utsatthet för många svenska judar genom historien. På Judiska Muséet berättar museichef Erika Hedenström om Judereglementet, en lag som gällde framtill 1838 som slog fast villkor för de judar om ville slå sig ner i Sverige.
- Dokumentet berättar om att det inte är självklart med lika rättigheter för alla och att det kräver en kamp för att uppnå medborgerliga rättigheter. Här och på andra håll i världen.
Följ också med till Norrköping, en stad med många spår av judiskt liv. Bland annat i den lilla synagogan som uppfördes i mitten av 1800 talet. Daniel Leviathan som skriver en avhandling om svenska synagogor beskriver hur synagogan lånade form och uttryck från dåtidens kyrkor. Bland annat satte man in en stor orgel på en läktare bakom församlingen- precis som i en kyrka. I Norrköping finns också tydliga spår av judiska industrialister som byggde upp sina fabriker runt Motala ström, berättar Kjell Örtorf som skriver en bok om judarnas historia i Norrköping.
Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.
År 2000 lämnade Sverige systemet med statskyrka - ett historisk beslut. Men hur skilda är stat och kyrka idag och hur mår Svenska kyrkan 25 år efter skilsmässan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programledare Åsa Furuhagen och kyrkohistoriker Joel Halldorf ser tillbaka på en spännande historik process. Frågan om Svenska kyrkans förhållande till staten var en långkörare i den politiska debatten. Eftersom Svenska kyrkan varit en självklar del av kungariket Sverige under århundraden var det en komplicerad process. Men också en smärtsam förändring eftersom det handlar om identitet.
- Det handlar inte bara om Svenska kyrkans identitet utan om hela svenskheten. När kyrkan skilde sig från staten år 2000 får vi ett nytt samhällskontrakt och en ny idé om att vara svensk, säger kyrkohistorikern Joel Halldorf.
I programmet besöker vi också församlingar i Svenska kyrkan som brottas med dagens utmaningar. Kyrkoherde Johan Bonander berättar om prästbrist i värmländska Fryksände. I Järfälla församling, norr om Stockholm, möter kyrkoherde Hanna Lönneborg, prästen Omar Ud-Din och diakonen Björn Malmborg nya grupper som söker sig till Svenska kyrkan.
Tommy Johansson bjuder på personliga favoriter från Sveriges Radios arkiv och fördjupar sig i radiodrottningen Maud Reuterswärds livsgärning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Tommy Johansson har varit radiojournalist i över 40 år. Inför Sveriges Radios 100-årsjubileum har han grävt i arkiven och gjort många reportage för programmet Radiofynd.
Här plockar han ut klassiker och radiopärlor från Sveriges Radios historia, som gjort intryck. Det är allt från krigsrapporteringar och ungdomsradions tillblivelse till oförglömliga röster som Sven Jerring, Lennart Hyland, Margareta Krok och Åke Strömmer. Han lyfter också fram radioprogram som blivit lyssnar-favoriter,
t.ex Ring så spelar vi och Sommar i P1.
En stor del av programmet tillägnas Maud Reuterswärd, en numera nästan bortglömd radioprofil som producerat hundratals radiotimmar för Sveriges Radio. Hon gjorde t ex 34 sommarprogram och 22 ”Endast mamma är vaken”, en uppesittarkväll dagen före julafton. Hon lät också radiolyssnarna få vara med på sin egen förlossning.
Programmet gjordes december 2025.
Reporter: Tommy Johansson
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 1 av 3.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I den första delen av tre söker reporter Lasse Edfast svar på hur det kommer sig att så många barn diagnosticerats med ADHD och autism. Det handlar också om hur det är att leva med en NPF-diagnos.
Medverkande: Max, som har ADHD, och hans mamma Erika, Sebastian Lundström, psykolog och docent i barn- och ungdomspsykiatri, Charlotte Bergström, psykolog, och Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention. Max heter egentligen någonting annat.
Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Erik Laquist
Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 2 av 3.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I det andra programmet av tre undersöker reporter Lasse Edfast skolans roll när det gäller barn med autism och ADHD.
Medverkande: Sara, vars son Nils inte går till skolan, Mona Liljedahl, specialpedagog, Danijel Lukic på Specialpedagogiska skolmyndigheten, Max, som har ADHD och hans mamma Erika, Simona Mohamsson, utbildningsminister, och Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention. Sara, Nils och Max heter egentligen någonting annat.
Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.
8 januari 2025: Ljudfilen har redigerats sedan den först publicerades.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Erik Laquist
Antalet personer som fått en autism- eller ADHD-diagnos har mångdubblats under 2000-talet. Hur blev det så? Och vilka konsekvenser har det fått? Del 3 av 3.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Går det att bli av med sin ADHD-diagnos? Och har vi för mycket fokus på just själva diagnosen? De frågorna ställer sig reporter Lasse Edfast sig i det sista avsnittet.
Medverkande: Johanna Olofsson, som ville bli av med sin ADHD-diagnos, Sebastian Lundström, psykolog och docent i barn- och ungdomspsykiatri, Charlotte Bergström, psykolog, Emma, som blev av med jobbet på grund av sin diagnos, Anki Sandberg, tidigare ordförande för Riksförbundet Attention och Gunilla Granholm på Nationellt system för kunskapsstyrning.
Diagnosinflationen görs av produktionsbolaget SMT.
Reporter: Lasse Edfast
Producent: Erik Laquist
Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
H.M. Konungens jultal 2025
Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!
Nu när julen är här och året går mot sitt slut samlas många av oss med familj och vänner. Vi tänder ljus i vintermörkret och tar vara på gamla traditioner. Vi ser tillbaka, men blickar också framåt.
Trots konflikter, krig och terrordåd i världen måste vi hålla fast vid hoppet om framtiden.
Det ukrainska folkets uthållighet och vilja att försvara sitt land ger oss hopp om att Ukrainas frihet och suveränitet ska respekteras. Samtidigt är det viktigt att vi i Europa fortsätter att ge vårt fulla stöd till Ukraina.
Under året har jag bland annat besökt Sveriges militära förband i Lettland och Natos högkvarter i Bryssel. Jag har också deltagit i FN:s 80-årsjubileum i New York och i klimatkonferensen COP30 i Brasilien.
Dessa möten har stärkt mig i min övertygelse om att dialog och samarbete mellan länder är den enda vägen till stabilitet och säkerhet. Och att gemensamma insatser är avgörande för att möta en av vår tids största utmaningar: klimatförändringarna. Som vi alla vet tar klimatet inte hänsyn till landsgränser.
Sverige har goda möjligheter att bidra och vara ett föredöme i det internationella samarbetet, inte minst genom vårt engagemang för fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.
Låt oss hoppas på en bestående vapenvila i Gaza och en fredlig utveckling i Mellanöstern. Även om osäkerheten är stor och motsättningarna kvarstår. Att vilja fred är ett första steg. Att skapa varaktig fred förutsätter samtal och försoning.
Hoppet föds också ur nya upptäckter, och vetenskapen gör stora framsteg.
Sverige har länge värnat forskning och innovation. Ett exempel är Nobelpriset som varje år uppmärksammar vetenskapliga genombrott världen över. Dessa framgångar möjliggörs i hög grad av globala kunskapsutbyten mellan universitet och högskolor.
När Drottningen och jag i våras välkomnade presidenten från Island och i höstas var i Kanada på statsbesök, blev det tydligt hur våra länder förenas i tilltron till utbildning och forskning. Och insikten om att kunskap är nyckeln till mänsklig utveckling.
Kära svenskar,
I början av året drabbades Sverige och Örebro av ett fruktansvärt dåd. Elva personer miste livet och många skadades. Denna förfärliga händelse kommer att finnas med oss under en lång tid, särskilt för de överlevande, och anhöriga och vänner till offren.
Men ur sorgen växte något fram - en känsla av gemenskap och vilja att hjälpa. Hela Sverige slöt upp bakom polis, räddningstjänst, och sjukvårdspersonal, som arbetade hårt för att rädda liv. Människor stöttade varandra och visade att medmänsklighet är en bärande kraft även i svåra stunder.
Den kraften finns överallt i vårt land.
Hos frivilliga som engagerar sig i olika organisationer. Jag tänker till exempel på Scoutrörelsen, där ledstjärnan är att varje människa kan göra skillnad. Att även en liten god gärning har betydelse. Med mod, omtanke och handlingskraft, kan vi ändra på mycket.
Den medmänskligheten finner vi också hos grannar som hjälper varandra.
Hos lärare som dagligen inspirerar sina elever.
Hos klasskamrater som stöttar den som känner sig utanför.
Hos kollegor som sträcker ut en hjälpande hand.
Hos äldre som delar med sig av sin livserfarenhet.
Och i en kram eller ett varmt ord på vägen av en god vän.
I de ögonblicken finns den värme och omtanke som världen behöver mer av.
Kära svenskar,
Julens budskap är hopp och försoning, att mörkret aldrig får sista ordet. För i mörkret vilar ljuset.
Precis där, mitt i det svåra, kan något nytt börja gro. Precis...
Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.
Under slutet av 70-talet utspelas ett krig om dansgolven runtom i landet. Dansbanden, som länge blomstrat, börjar få konkurrens från nya strömningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Spelplanen har förändrats, kartan har ritats om.
Efter att Socialdemokraterna har förlorat makten i Sverige för första gången på mer än 40 år, och den så kallade musikrörelsen, eller proggarnas, kulturella inflytande har svalnat, ger sig framtiden tillkänna även på dansgolven.
Levande musik och dansband är gamla nyheter. Det som lockar den danstörstande publiken är disco – och den nya kulturens inflytelserikaste profil är discjockeyn.
Medverkande:
Bjarne Lundqvist, dansbandsmusiker
Tjia Torpe, medarbetare på skivbolaget MNW
Ola Håkansson, popsångare Andres Lokko, popkritiker
Claes Af Geijerstam, popmusiker och dj
Christer Sjögren, sångare
Jörgen Arnemar, dansbandsmusiker
Elisabeth Lindqvist, doktor i ekonomisk historia och utredare på tankesmedjan Katalys
Carl Johan de Geer, konstnär och proggmusiker
Torkel Rasmusson, sångare och proggmusiker
Leif Schulman, journalist
Bert Karlsson, skivbolagsdirektör
PM Nilsson, VD på Stiftelsen Fritt Näringsliv som bland annat driver tankesmedjan Timbro.
Programmet gjordes av Carl-Johan Ulvenäs på produktionsbolaget DIST under hösten 2025.
Producent: Patrick Stanelius
Assisterande klippning: Alexander Asplund
Tekniker: Fredrik Nilsson
Arkivmaterialet är från Sveriges Radio och Sveriges Television.
I arbetet med programmen har böckerna Anna Gavanas – Från diskofeber till rejvhysteri: den svenska dansmusikhistorien, Lasse Ermalm & Håkan Lagher – Hög standard: berättelsen om Sonet, Jan Gradvall – Vemod undercover, Bert Karlsson & Johan Rylander – Bert Karlsson: så blir du miljonär, P. M. Nilsson (red.) – Kramgoa texter, Håkan Hjulström – Diskoteken i Sverige och Christer Sjögren & Per Berg – Får jag lov att berätta? Kramgoa minnen från Christers garage varit till stor hjälp.
Under slutet av 70-talet utspelas ett krig om dansgolven runtom i landet. Dansbanden, som länge blomstrat, börjar få konkurrens från nya strömningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är 70-tal och de svenska dansbanden genomlever en guldålder. Men samtidigt växer motståndet mot det som upplevs vara innehållslös trallmusik.
Svensktoppen och musiken den är associerad till idiotförklaras, och uppfattningen om att musik och konst utan ett politiskt budskap är skräp växer sig starkare.
Den rådande tidsandan gör storpolitik av Eurovision Song Contest, och Abba blir ett skällsord i vissa kretsar, under en tid där åsikten om vad som anses vara dålig smak dikteras ända upp på toppnivå i landets public service-kanaler.
Medverkande:
Bjarne Lundqvist, dansbandsmusiker
Tjia Torpe, medarbetare på skivbolaget MNW
Ola Håkansson, popsångare
Claes Af Geijerstam, popmusiker och dj
Christer Sjögren, sångare
Jörgen Arnemar, dansbandsmusiker
Elisabeth Lindqvist, doktor i ekonomisk historia och utredare på tankesmedjan Katalys
Carl Johan de Geer, konstnär och proggmusiker
Torkel Rasmusson, sångare och proggmusiker
Leif Schulman, journalist
Bert Karlsson, skivbolagsdirektör
PM Nilsson, VD på Stiftelsen Fritt Näringsliv som bland annat driver tankesmedjan Timbro.
Christer Eklund, musiker och tidigare P3-medarbetare
Carolina Norén, framtida svensktoppsprogramledare
Programmet gjordes av Carl-Johan Ulvenäs på produktionsbolaget DIST under hösten 2025.
Producent: Patrick Stanelius
Assisterande klippning: Alexander Asplund
Tekniker: Fredrik Nilsson
Arkivmaterialet är från Sveriges Radio och Sveriges Television.
I arbetet med programmen har böckerna Anna Gavanas – Från diskofeber till rejvhysteri: den svenska dansmusikhistorien, Lasse Ermalm & Håkan Lagher – Hög standard: berättelsen om Sonet, Jan Gradvall – Vemod undercover, Bert Karlsson & Johan Rylander – Bert Karlsson: så blir du miljonär, P. M. Nilsson (red.) – Kramgoa texter, Håkan Hjulström – Diskoteken i Sverige och Christer Sjögren & Per Berg – Får jag lov att berätta? Kramgoa minnen från Christers garage varit till stor hjälp.
Under slutet av 70-talet utspelas ett krig om dansgolven runtom i landet. Dansbanden, som länge blomstrat, börjar få konkurrens från nya strömningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Under det svenska 60-talets rekordår växer en skog av ny musik fram. En ny konsumtionsstark generation unga människor skapar nya förutsättningar för ett “vi” och ett “dem”.
Den allt mer politiskt medvetna unga generationen har väldigt starka känslor kring väldigt mycket och tycker inte att den populärkultur som får brett genomslag rimmar med läget i omvärlden.
Samtidigt börjar nya möteslokaler introduceras, där levande musik börjar ersättas av en DJ.
I tre delar berättar Dansbandsdöden om dansbandens framväxt, guldålder och överlevnadskamp, i ett Sverige som samtidigt genomgår stora förändringar.
Medverkande:
Bjarne Lundqvist, dansbandsmusiker
Tjia Torpe, medarbetare på skivbolaget MNW
Ola Håkansson, popsångare
Claes Af Geijerstam, popmusiker och dj
Christer Sjögren, sångare
Jörgen Arnemar, dansbandsmusiker
Inger Flyckt, discjockey och radioprofil
Elisabeth Lindqvist, doktor i ekonomisk historia och utredare på tankesmedjan Katalys
Carl Johan de Geer, konstnär och proggmusiker
Torkel Rasmusson, sångare och proggmusiker
Leif Schulman, journalist
Bert Karlsson, skivbolagsdirektör
Carolina Norén, framtida svensktoppsprogramledare
Programmet gjordes av Carl-Johan Ulvenäs på produktionsbolaget DIST under hösten 2025.
Producent: Patrick Stanelius
Assisterande klippning: Alexander Asplund
Tekniker: Fredrik Nilsson
Arkivmaterialet är från Sveriges Radio och Sveriges Television.
I arbetet med programmen har böckerna Anna Gavanas – Från diskofeber till rejvhysteri: den svenska dansmusikhistorien, Lasse Ermalm & Håkan Lagher – Hög standard: berättelsen om Sonet, Jan Gradvall – Vemod undercover, Bert Karlsson & Johan Rylander – Bert Karlsson: så blir du miljonär, P. M. Nilsson (red.) – Kramgoa texter, Håkan Hjulström – Diskoteken i Sverige och Christer Sjögren & Per Berg – Får jag lov att berätta? Kramgoa minnen från Christers garage varit till stor hjälp.
Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
101-årige Torsten Wiesel tilldelades Nobelpriset i medicin 1981 för upptäckter om hur synbarken fungerar. Torsten bor i USA sedan 1950-talet men växte upp i Stockholm, där hans far var chefspsykiater på ett mentalsjukhus och hela familjen bodde inne på sjukhusområdet. ”De innanför staketet var ibland klokare än oss”, säger Torsten, som alltid har brunnit för personer som av olika anledningar inte passar in i samhällets normer. Här hör ni Torsten Wiesels julhälsning till de svenska radiolyssnarna.
Och hur gick det med Lena Nordlunds julkort till rockikonen Iggy Pop? Lyckades hon förmå honom att prata in en julhälsning till det svenska folket? Jo, det skickades faktiskt en digital ljudfil till Sveriges Radio ...
Lenas julafton i P1 avslutas med en stämningsfull och intim inspelning av Jul, jul, strålande jul i regi av Grant och Esther.
God jul, kära lyssnare!
Julvärd: Lena Nordlund
Ljudtekniker: Johan Hyttnäs
Producent: Tommie Jönsson
Alla vet hur julen doftar men vet du hur själva molekylerna ser ut? Kemiprofessorn Ulf Ellervik berättar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
”Jag ser molekyler framför mig hela tiden när det är lukter”, säger Ulf Ellervik när han samtalar med Lena Nordlund om julhelgen – en riktig högtid för näsan.
Karsten Thurfjell berättar historien bakom Ingrid Luterkorts mästerliga inläsning av denna julklassiker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Karsten Thurfjells och Gunnar Bolins uppesittarkvällar var under många år en kär tradition i P1. Efter midnatt, när dan-före-dan övergick i julafton, hördes alltid teaterlegendaren Ingrid Luterkorts inläsning av alla verser i Viktor Rydbergs Tomten från 1881. Lena Nordlund träffar Karsten för att få höra hur det gick till.
När alla andra tittar på Kalle Ankas jul uppstår en alldeles särskild form av ensamhet. Klas Östergren berättar om hur han fångade känslan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I Klas Östergrens novellsamling Julrevy i Jonseryd och andra berättelser finns en skildring av två personer som står på en bergsknalle klockan klockan kvart i fyra på julafton och ser det synkroniserade tv-flimret i lägenhetsfonstren. Detta är det ensammaste klockslaget på hela julafton – men hur beskriver man den utan att bli sentimental? Om detta berättar Klas för P1:s julvärd Lena Nordlund.
Lena Nordlund jagar efter ett perfekt julkort att skicka till Iggy Pop och pratar om småtomtar med författaren Klas Östergren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det finns ett märkligt ljus som uppstår en kort stund i midvinterskymningen. Ibland kan man se det på gamla julbonader där man ofta ser en gråklädd småtomte blicka ut över en röd stuga i snön. Om detta pratar Klas Östergren med Lena Nordlund, som också är på jakt efter ett passande julkort att posta till den barbröstade rocksångaren Iggy Pop.
Julmusik handlar inte alltid bjällerklang och glädje. Weeping Willows sångare Magnus Carlson förklarar varför sorgliga jullåtar känns mer i hjärtat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
För Magnus Carlson är julen en högtid att ta på allvar – och det märks inte minst i hans favoritjulsånger. Över några sånger av Roy Orbison, Frank Sinatra, Ramones och Stevie Wonder samtalar han med Lena Nordlund om julmusik med en lite bitterljuvare klang.
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Tommie Jönsson
Gyllene träskor, femkamp i korridoren och nyfödda som delar födelsedag med Jesus hur är stämningen på en förlossningsavdelning på själva julafton?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Lena Nordlund pratar med barnmorskan Anna-Karin Cullberg Sjösten om händelser och stämningar på en förlossningsavdelning när nästan alla andra är hemma och firar jul.
Julaftonens värdinna Lena Nordlund skärskådar en myt om julbordets näst populäraste rätt och bjuder på levande musik av popartisterna Grant och Esther.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Janssons frestelse kopplas ofta ihop med Per Janzon, populär och matglad operasångare under sent 1800-tal. I själva verket namngavs rätten långt efter sångarens död. Så vad är sant och vad är falskt i myterna kring Janssons frestelse? Lenas gamle medarbetare Karsten Thurfjell hjälper oss att räta ut frågetecknen.
Dessutom kommer indiepop-artisterna Grant och Esther till studion och sjunger två modernt melankoliska jullåtar, den egna kompositionen As the Right Bell Sounds och Hard Candy Christmas.
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Tommie Jönsson