Nya bromsläkemedel mot Alzheimers by Rådet från NT-rådet

NT-rådet om läkemedel mot Alzheimers by Rådet från NT-rådet

NT-rådet 16april MIXAD by Rådet från NT-rådet

Den senaste tiden har det varit mycket uppmärksamhet i media kring en ALS-patient som med hjälp av ett nytt läkemedlet Qualsody (tofersen) har kunnat bromsat sjukdomens utveckling och även återfått förmågor. Läkemedlet har inte varit godkänt i Europa, men patienten har fått tillgång till läkemedel via en typ av early access program i ett annat land. Patientföreningar och enskilda patienter har uppvaktat media, som vill veta varför inte alla kan få detta. Så hur fungerar det att introducera nya läkemedel i Sverige, hur fungerar sjukvårdssystemet? Vem bestämmer att ett läkemedel får användas och vilka patienter får tillgång till behandling? Vem har ansvar för att patienterna får del av läkemedel och vilken roll och ansvar har läkemedelsföretagen att visa att läkemedlet har effekt och är säkert?

I maj 2023 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till ny lagstiftning för läkemedel i EU. Det handlar om vilka krav som ställs på läkemedel som ska få säljas på den europeiska marknaden och hur den gemensamma bedömningen av läkemedel via EU:s läkemedelsmyndighet EMA ska fungera. Utgångspunkten är att patienter i Sverige och EU måste få bättre tillgång till läkemedel - tillgång till rätt läkemedel och i rätt tid. Den nya lagstiftningen i EU kan bidra till det, men det är fortfarande stora frågor som behöver lösas ut. Förändringarna kan få stor betydelse för många patienter och för hela hälso- och sjukvården. Det diskuterar vi - företrädare för NT-rådet och TLV - i detta avsnitt av Rådet. Välkomna!

Vi pratar med regionpolitikerna Kaisa Karro (s) och Nicklas Sandström (m) om att förklara nedprioriteringar för sina väljare. Gustaf Befrits och Lars Sandström från NT-rådet berättar om begreppet alternativkostnad och varför det är viktigt att beakta när man gör prioriteringar. Samtalet leds av Therese Löfbom.

Sverige är ett litet land, och en specialiserad läkare kan vara högt efterfrågad att medverka i olika samarbeten i offentlig och privat sektor. Går det för dessa experter att hålla sig opartiska, särskilt när pengar är involverade? Vi kommer också prata om känslomässig påverkan. NT-rådet ser allt fler påverkanskampanjer som sammanfaller med nya dyra läkemedelslanseringar, och kan konstatera att den personliga patientberättelsen är ett kraftfullt verktyg som används för att påverka opinionen. Men ska den bästa berättelsen få dyrast vård?

I detta avsnitt diskuterar vi ålder. Barnkonventionen är lag i Sverige, vilket ger alla barn rätt till bästa möjliga hälsa och rätt till liv, överlevnad och utveckling. Men en grundläggande princip i den svenska sjukvården är att alla människor har lika värde – oavsett ålder. Hur vägs de här principerna mot varandra?

Det sker en stor utveckling inom sjukvården i dag. Möjligheten att bota sjukdomar och mildra svåra besvär blir allt större. Men när resurserna är begränsade måste regionerna göra gemensamma prioriteringar och då är det viktigt att satsa på det som bevisligen gör mest nytta. Och när evidensen saknas eller är begränsad – hur värderar man då nyttan?

Att ta fram nya läkemedel, det måste ta tid. Det vet vi. Men pandemin har visat att det visst går att snabba på processen. Genom ökat samarbete och påskyndande i alla delar har vaccin kunnat tas fram på rekordfart. Idag godkänner dessutom EMA läkemedel i allt snabbare takt. Läkemedelsföretagen kämpar för snabbare godkännande och patienterna vill kvickt ha tillgång till de effektivaste läkemedlen. Men är snabbt lika med bra? Blir nyttan och effekten av nya behandlingar svårare att värdera? Lyssna till Rådets gäster: Jan Liliemark, ledamot i NT-rådet, Kristina Dunder, Läkemedelsverket, Kenneth Villman, rådgivande NT-rådet när det gäller cancerläkemedel och Johan Christenson, partner på venture capital bolaget Health Cap. Programledare: Sofie Falkkloo

Under 2020 godkändes närmare 100 nya läkemedel i EU. De senaste sex åren ligger medelantalet på 85 godkända läkemedel per år. Men alla godkända läkemedel når inte Sverige. Fler når länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Hur kan det komma sig? Måste jag flytta till Tyskland för att vara säker på att jag som patient får den bästa behandlingen om jag blir sjuk? Vilket land fungerar egentligen bäst? Och vad är bäst för patienten?

"Sverige är långsammare än andra länder med att introducera nya läkemedel". "Nya läkemedel är dyra på grund av företagens höga utvecklingskostnader". Sant eller falskt? Det och mycket mer får du veta i det nya avsnittet av podden Rådet från NT-rådet.

Nya läkemedel är på gång som kan bota kroniska sjukdomar med en enda behandling. Priset kan bli 20 miljoner per patient. Vem ska betala? Det diskuteras i ett nytt avsnitt av podden Rådet från NT-rådet.

Covid-19-pandemin har lett till försämrad folkhälsa, minskade skatteintäkter och att sjukvård skjuts på framtiden. Hur påverkar pandemin viljan och möjligheten för Sveriges regioner att satsa på nya och ofta dyra läkemedel?

Rådet spanar mot horisonten och finner läkemedel som på allvar kommer att förändra sjukvården och livet för patienterna. I vår spaning ser vi cellterapier, genterapier och gendiagnostik och behandlingar för en viss mutation istället för en viss sjukdom. Några av terapierna är redan här och ger sjukvården en hel del utmaningar tillsammans med vad som verkar vara fantastiska möjligheter. Det känns som science fiction. Men det händer här och nu.

Läkemedel mot ovanliga sjukdomar är ofta sällsynt dyra mediciner. Detta avsnitt av podden Rådet från NT-rådet handlar om särläkemedel som är till för sällsynta sjukdomar. Ovanliga sjukdomar är vanliga om man räknar dem tillsammans. Inom EU har trettio miljoner människor en sällsynt sjukdom och det tycks även bli allt vanligare med ovanlighet. Det förklaras bland annat av förfinad medicinsk diagnostik. Ett läkemedel för en sjukdom som drabbar högst fem av 10 000 individer i EU kan bli klassat som särläkemedel av läkemedelsmyndigheterna. Det ger vissa fördelar för företaget som utvecklar läkemedlet. Vissa nya särläkemedel är innovationer medan andra är sådana som använts inom sjukvården under lång tid. I avsnittet diskuteras vad det innebär för priset av läkemedlet.

Patientsamverkan måste ske systematisk och komma in tidigt när ett nytt läkemedel ska börja användas i Sverige. Fokus bör röra sig från de enskilda berättelserna till det allmängiltiga perspektivet. Rättvist och jämlikt – för den som skriker högst är ett avsnitt i podden Rådet från NT-rådet som handlar om patientsamverkan.

Priset på ett läkemedel sätts av läkemedelsföretagen, men inte utifrån vad det har kostat att utveckla och tillverka det, utan utifrån vad marknaden, alltså vården, klarar av att betala. Till största delen betalas läkemedel med våra skattemedel. Den som är sjuk och ska använda medicinen är ofta helt beroende av att myndigheter, regioner och företag kan komma överens om priset. I det här avsnittet av Rådet från NT-rådet diskuterar vi konflikten mellan etik och vinstintresse.

Nya effektiva cancerläkemedel förlänger livet för många. Men tyvärr är det också många av läkemedlen som har ganska liten eller nästan ingen effekt och istället ger mycket biverkningar. Vad kan man förvänta sig av nya cancerläkemedel? Bot, lindring eller bara hopp?

Prioriteringar görs hela tiden inom hälso- och sjukvården och kommer att behöva göras ännu mer i framtiden. Prioriteringar av läkemedel är svåra därför att de ställer de livsavgörande frågorna på sin spets. Vad är priset på ett liv när de resurser vi har ska fördelas på ett rättvist och jämlikt sätt? Det är en fråga som diskuteras i det här avsnittet av Rådet från NT-rådet.