Anatomiska dissektioner – att öppna upp den döda kroppen för att studera dess inre – har historiskt sett varit både kontroversiella, sensationella och mytomspunna. Länge var de av stor vetenskaplig och pedagogisk betydelse. Men vilken roll spelar undervisning med döda kroppar idag? Behövs den fortfarande, och hur hanteras mötet med den döda kroppen i läkarutbildningen? I detta avsnitt möts nutid och historia i ett samtal mellan Monica Sandberg, lärare på anatomikurserna på Uppsala universitet, och  Eva Åhrén, medicinhistoriker och föreståndare för Hagströmerbiblioteket.

I avsnittet samtalar vi med Linn Spross, doktor i ekonomisk historia, undersköterska och sjuksköterskestudent samt författare till romanen Vård, skola och omsorg, om omvårdande kontra akademiskt arbete,  om värderingar, respektfulla relationer och nytta. 

Vad är egentligen att vara sjuk, vad kan det innebära? Vi samtalar med Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri, och Carl Sjöström, specialist i psykiatri och rehabiliteringsmedicin, om olika sjukdomsbegrepp och om beredskap som finns i sjukvården för att bemöta och ge god behandling till patienter vars besvär inte har kunnat ges en biomedicinsk förklaring.

Dagens avsnitt ägnas åt korsandet av gränsen mellan filosofi och biomedicin i ett samtal med Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, och Robert Bodén, överläkare på Uppsala akademiska sjukhus och lektor i psykiatri vid Uppsala universitet. 

Vad innebär ”yrkesskicklighet” inom vården? Vad av det går att läsa sig till, vad kommer endast med erfarenhet och hur kan vi bedöma att någon är skicklig nog? Vad har yrkesverksamma och utbildare inom skilda välfärdsyrken att lära av varandra? Lotta Tillberg, som doktorerade vid KTH med avhandlingen ”Konsten att vårda och ge omsorg” och som idag är docent i den praktiska kunskapens teori och verksam inom polisutbildningen vid Södertörns högskola, för ett samtal med Tryggve Nevéus, barnläkare vid Uppsala akademiska sjukhus och lektor i pediatrik vid Uppsala universitet.

”Hållbar utveckling” är ett begrepp som ofta hörs kring allehanda sammanhang och fenomen. Men vad innebär det ur ett medicinskt perspektiv i allmänhet och ett globalt hälsoperspektiv i synnerhet? I detta avsnitt samtalar vi med Mats Målqvist, professor i global hälsa vid Uppsala universitet, kring hållbarhet, ojämlikhet, och begreppet "kultur" inom medicin och hälsa.

Vilken roll bör medicinsk humaniora och samhällsvetenskap spela i medicinska utbildningar? Hur integreras den på bästa sätt, och vad är egentligen syftet? Läkarstudenten Daniel Risberg intervjuas, och programledarna Joakim Svartheden och Ylva Söderfeldt samtalar utifrån sina erfarenheter som pedagogisk utvecklare respektive lärare på läkarprogrammet.

Historikern Hjalmar Fors och farmaceuten Nils-Otto Ahnfelt berättar i detta avsnitt om jakten på 1700-talsmedicinen Hjärnes testamente, och om hur och varför man kan återskapa historiska mediciner.

I spåren av coronapandemin har intresset för att föda hemma ökat i Sverige. I dagens avsnitt pratar vi med medicinhistorikern Helena Franzén och barnmorskan Märta Cullhed Engblom om medikaliseringen av barnafödande.

I Sanatoriets första avsnitt intervjuar vi Anne-Marie Landtblom, professor i neurologi, och samtalar om vad medicinsk humaniora och samhällsvetenskap egentligen är.