Pierre Johanssons stökiga barndom och uppväxt ledde, ganska förutsägbart, till 25 år i en dimma av kaos, kriminalitet, missbruk, ensamhet och självhat. I en småländsk häktescell tog han spjärn mot sin absoluta botten och började bygga upp en helt ny tillvaro. Alla kort på bordet, självrannsakan, kärlek, kamp och skrivande formade ett liv i tillfrisknande, där Pierre ägnar både arbetstid och en stor del av sin fritid åt att hjälpa andra.