Det är Kevin mot Kevin i striden om vem som ska ta över den amerikanska centralbanken. Vilken Kevin kommer att vinna – och vad betyder det för oss?

I veckans Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om spekulationerna som blossat upp senaste tiden, kring vem ska ta över världens mäktigaste centralbank. För bara några veckor sedan såg det inte ut att bli någon strid. Kevin Hassett, en viktig ekonom i Trump-administrationen, ansågs utpekad av presidenten till att ta över. Men nu har en annan Kevin tittat fram, Kevin Warsh, tidigare Fed-ledamot.Vad är skillnaden mellan Kevin och Kevin, och hur ser deras respektive profiler ut?

Och en av de viktigaste frågorna: vem av dem kan tänka sig att sänka räntan mest?

Europa skrämmer upp företag, skrämmer bort investeringar och skrämmer iväg innovation, sa JP Morgan VD:n Jamie Dimon i veckan. Är det så illa ställt på vår kontinent?

I veckans Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att Europa, så här i slutet av 2025, står ganska ensamt och utsatt. Det var ord och inga visor när världens mäktigaste bankman Jamie Dimon nyligen slog fast att Europa, rent ekonomiskt, har problem. Har han rätt? Och hur ska Europas konkurrenskraft kunna öka?

Men det finns också hopp – och det kommer norrifrån. I alla fall om man får tro The Economist som I veckan skrev om “Stockholm is Europe's capital of capital” vilket inte går att översätta lika vitsigt till svenska. Och Sverige, konstaterar man, är “obligationshandlarnas paradis”. Hur kommer det sig?

Alla stirrar på sina AI-aktier, men den verkliga faran handlar om exploderande statsskulder. I tysthet ökar risken för statsfinansiella dödsspiraler i världen. Och när obligationsmarknaden attackerar, då kommer ingen undan.

I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén obligationsmarknadens beteende just nu med utgångspunkt i Sagan om ringen. Katrine driver testen om de uppenbara likheterna mellan obligationsmarknaden och Tolkiens uråldriga trädvarelser enter – lugna och långsamma i grunden, men plötsligt kan de övergå till att krossa allt i sin väg.

Mullrar det från obligationsmarknaden just nu? Det är Katrine och Claes inte helt överens om. Det blir en analys av hur USA och Storbritannien hanterar sina respektive statsskulder och de utmaningar som politiker möter när de ska hantera statsskulden och samtidigt blidka väljarna.

Krypto, kackerlackor och en klart svagare arbetsmarknad. Vad händer i amerikansk ekonomi? Nu när den federala nedstängningen är över, och de som styr världens största ekonomi inte längre flyger i blindo.

I veckans avsnitt analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén riskerna i amerikansk ekonomi, nu när det har börjat rapporteras siffror igen. Alla väntar på att kunna säga något mer säkert om det ekonomiskpolitiska experiment som Donald Trump hållit på med i snart ett års tid. Så… Vilken ekonomisk betydelse har den svagare sysselsättningssiffran som nyligen presenteras? Och vad innebär det att inflationsdata fortsatt dröjer?
I veckan kallade JP Morgan-chefen Jamie Dimon spelarna inom skuggbanksystemet för kackerlackor. Ett annat namn för skuggbanksystemet är private credit-sektorn. Det tycks finnas ett narrativ om att det traditionella banksystemet är överreglerat efter finanskrisen 2008, och att det är i skuggbanksystemet som de verkliga riskerna byggs upp. Men stämmer det?

Är AI inte smartare än en katt? Open AI:s förluster just nu uppgår till runt 40 miljoner dollar per dag. Samtidigt säger en av världens ledande AI-forskare att den underliggande tekniken är en återvändsgränd. Om han har rätt är detta inte bara en bubbla – utan en hallucination. En AI-hallucination kanske? Och är den dessutom för skuldsatt?

Veckans avsnitt tar avstamp i en artikel i Wall Street Journal där den prisbelönta AI-forskaren Yann LeCun dömer ut dagens AI-teknik. Har AI redan kört fast? Och vilken typ av produktivitetsökning kan den leda till?

Behöver världsekonomin ett reningsbad? Alltså en rejäl lågkonjunktur för att renas från olönsamma företag och lågproduktiv teknik? Eller, bör vi vara glada för att lågkonjunkturen kan ha blivit ett utrotningshotat ekonomiskt djur?

Den senaste veckan har idén om en detox dykt upp i den ekonomiska debatten, och i tidskriften The Economist argumenteras det för att världen behöver en rejäl lågkonjunktur för att rensa luften. Har världsekonomin gått och blivit tjock och mätt? Är det verkligen det vi ser just nu?
Lågkonjunkturer brukar ju innebära fattigdom, arbetslöshet, misär och ohälsa. Men vilken typ av positiv förändring kan de också föra med sig? Det brukar  ibland hävdas att ju längre vi väntar på en lågkonjunktur, desto värre blir den – stämmer det?I Brasilien pågår just nu Klimatmötet COP30.
Frågan har åkt ner på dagordningen, men just klimatrisker än något som skulle kunna överraska med att orsaka nästa finanskris.

Det amerikanska chipbolaget Nvidia är nu ensamt större än ekonomin i varje enskilt land på jorden – förutom USA och Kina. Är techbolagen övervärderade? För om de är det, kommer Donald Trump få problem.

Om det var något som marknaden och kommentatorer förväntade sig av Trump så var det en uppgång på den amerikanska börsen. Man kan säga mycket om Trump, men bra för Wall Street ansågs han vara. Och det har han varit, men inte av den anledning som vi nog trodde för ett år sedan.
I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om vilken betydelse AI-boomen på den amerikanska börsen haft för Donald Trump. Maskerar AI-bubblan i själva verket mycket av det andra i Trumps ekonomiska politik, som handelstullar och hur han gett sig på Fed?

Ronald Reagan lyckas, trots att han varit död i tjugo år, få USA:s handelsförhandlingar med Kanada att totalkollapsa. Trump räddar den storkrisande argentinska valutan, men till vilken kostnad? Och det ljusnar i handelskriget med Kina.
I veckans Världsekonomin gör EFN:s chefredaktör Anders Hägerstrand ett gästspel, och Katrine Kielos och han analyserar tillståndet i handelskriget mellan USA och Kina. Trump och Xi ska träffas i Sydkorea den här veckan.

Hur viktigt är det här mötet? Marknaden har redan prisat in att det blir en vapenvila, och börser runt om i världen har de senaste dagarna slagit all time high. Handlar det bara om det förväntade avtalet, eller finns även andra orsaker?

I handelskriget mellan USA och Kanada råder däremot ingen vapenvila – tvärtom. En kanadensisk reklamfilm har fått Trump att ilskna till, och filmen har lett till kollaps i tullförhandlingarna. Hur kan näringslivet hantera den nyckfulla amerikanska presidentens återkommande tvärvändningar? Vad är det framgångsrika bolag gör?

Donald Trump har fört en politik som fått världens ekonomer att sätta i halsen – men världsekonomin verkar klinka på ändå, enligt nya World Economic Outlook. Spelar politik ens någon roll, eller har tillväxten blivit ett självspelande piano?

I veckans Världsekonomin tar Katrine Kielos och Claes Måhlén avstamp i IMF-rapporten som släpptes förra veckan. Trots att vi haft ett högst dramatiskt 2025 har tillväxtprognosen i World Economic Outlook inte påverkats nämnvärt. Ekonomisk politik i all ära, men det är inte den som verkar styra. Varför är det så?

Kina håller en “bazooka mot hela den fria världens industriella bas”, säger den amerikanska finansministern när USA hotar med ytterligare hundra procent tull på kinesiska varor.

Kommer stormakterna kunna kompromissa nu när Trump och Xi ska träffas? Den senaste veckan har det skett en anmärkningsvärd upptrappning av tullkriget mellan Kina och USA.  Vad är “bazookan” egentligen för vapen, och vad innebär den?

Den här gången handlar det ju inte om tullar på labubudockor utan om sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för hela den industriella basen. Betyder den här upptrappningen därför mer än tidigare hot? Marknadsreaktionerna har varit stora, större än på länge. Varför reagerar marknaden så kraftigt nu?

Priset på guld har aldrig varit högre. Politisk osäkerhet i Japan, Frankrike och USA bidrar till att den mytomspunna metallen är dyrare än någonsin.

I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén orsakerna till att guldpriset rusat till rekordartade nivåer. Politisk turbulens och stora skulder i tre länder – USA, Frankrike och Japan – lyfts fram som en del av förklaringen. Hur är det makroekonomiska läget egentligen i de här tre länderna?

I världens största ekonomi saknas data på grund av nedstängningen av statsapparaten. I Japan och Frankrike har det varit politiska överraskningar och stort fokus på vad som händer med statsskulderna. Vilka är de ekonomiska konsekvenserna av allt detta?

Donald Trump ville bekämpa det kinesiska handelsöverskottet. Nu ser det istället ut att gå mot det rekordartade 1,2 biljoner dollar när kinesiska bilar, bubbeltéer och labubudockor far ut i världen som aldrig förr. Kinachocken 2.0 pratar man om.

I veckans Världsekonomin talar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att Kina har flyttat fram positionerna som det viktigaste motpartslandet inom handel för stora delar av världen. Efter att landet blev medlem i världshandelsorganisationen WTO 2001, talades det om Kinachocken 1.0, men vad skiljer den från 2.0? En sak är den nya kinesiska kulturella dominansen, genom till exempel labubudockor och bubbelté.

Mensamtidigt som kinesisk export går som tåget, är den kinesiska ekonomin ingen solskenshistoria just nu. Vad får Kinachocken 2.0 för effekter på landets egen ekonomi?

Donald Trump har de senaste sex månaderna gjort saker som i normala fall borde skapa panik på marknaden och bland amerikanska storföretag. Men de har inte riktigt reagerat. Varför? Är marknaden blind? Och i så fall på vilket sätt?

Det brukar ju heta att näringslivet älskar tydliga regler och förutsägbarhet. Samtidigt har Trumps första sex månader vid makten präglats av motsatsen. Trots det är marknaden lugn.

I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén skälen till det. Blickar man bakåt i historien har marknaden och storföretagen varit blinda förr, men är de det nu?

Amerikansk ekonomi under Joe Biden var betydligt svagare än vad ekonomerna trodde. Bara hälften av de jobb som man antog skapades 2024-2025 visade sig faktiskt existera. Hur fel kan man egentligen räkna? Och hur kom det sig att vanligt folk faktiskt verkade känna på sig detta?

I veckans avsnitt av Världsekonomin djupdyker Claes och Katrine i den senaste veckans världsekonomiska snackis: felräkningen gällande hur många jobb som skapades i USA under perioden april 2024-mars 2025 – och att den amerikanska ekonomin då inte alls var så stark som man trodde.

Håller historien om Bidens ekonomiska eftermäle på att skrivas om? För Trump innebär felräkningen goda nyheter, han har fått vatten på sin kvarn och kan fortsätta sätta press på Fed om att sänka räntan snabbare.

Världens största marknad, obligationsmarknaden, ger sig i allt högre grad på stater. Och i världens största ekonomi ökar arbetslösheten – är det Trumps fel?

Och landet som genom sin olja äger 1,5 procent av alla världens börsbolag, funderar på om det är för rikt.

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att skuldernas andel av BNP för OECD-länderna har gått från 70 procent 2007 till 110 procent 2023.

Det har visat sig politiskt svårt att skära i de här skuldbergen. Samtidigt har vi just nu en situation där obligationsmarknaden verkar slumra och inte riktigt sätter den press som den kan göra. Varför är det så?I Norge har det varit val och just nu pågår en paradoxal ekonomisk debatt i vårt grannland.

Har Norge blivit för rikt? Och hur undviker landet att smittas av det ekonomiska fenomenet "holländska sjukan”, då rikedom leder till fattigdom?

95 procent av all ny AI i näringslivet har ännu inte gett någon vinst, visar ny forskning från MIT. Till och med Sam Altman varnar för en bubbla. Står vi inför nästa IT-krasch? ELLER är det något med dagens AI-teknik som gör den annorlunda?
I veckans avsnitt av Världsekonomin gör Katrine Kielos och Claes Måhlén en djupdykning i AI, en bransch där enorma summor investeras just nu. Börskurser har rusat och det råder FOMO-stämning. Är det en bubbla vi ser? Och går det i så fall att förutspå när den spricker?
Tankarna går osökt till tiden runt millennieskiftet då IT-bubblan sprack. Vilka likheter och skillnader finns mellan de två bubblorna? Genom historien har man ofta hittat anledningar till att kunna säga “Det är annorlunda, den här gången”. Så… Hur revolutionerande är AI? Och hur mycket pengar finns det att tjäna?
Och om, eller när, AI-bubblan spricker, vad blir konsekvenserna för världsekonomin?

Amerikanska staten går in som ägare i Intel som om den vore –  tja… kinesiska staten…. Trump ger sig på centralbanken för att få dem att sänka räntan, vilket leder till att han straffas med högre ränta av … obligationsmarknaden.

Dessutom: varning för statsfinansiell dödsspiral i Storbritannien? Och vad pågår egentligen i Frankrike? I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om hur hösten har rivstartat med den amerikanska statskapitalismens framåtmarsch.

Förutom det sensationella intåget i Intel har Trump även fortsatt sätta politisk press på Fed. Vad har Jerome Powell egentligen antytt och sagt om att sänka räntan? Och vad innebär det att Trump genom sitt agerande hotar Feds oberoende?

Putin åker bil med Trump. Kina handlar allt mer söderut. Och alla pratar om att handelspolitiken har kollapsat in i säkerhetspolitiken.

I veckans avsnitt av Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén ordet som alla diskuterar just nu: Geo-ekonomi!

Tanken att säkerhetspolitik och ekonomi bör hållas isär har länge varit rådande, åtminstone som princip. Men något har hänt de senaste åren – vem som handlar med vem har plötsligt blivit en förlängning av säkerhetspolitiken.

Är den här nya världen, där handelspolitik används som säkerhetspolitiskt vapen, här för att stanna?

USA:s finansminister Scott Bessent har blivit något av börsens snuttefilt. Wall Street har fått för sig att han ensam kan tygla Trumps mer extrema ekonomiska impulser. Men nu visar det sig att Bessent i själva verket har en keps på sitt kontor med texten “Trump hade rätt om allt”.

Det är säsongspremiär för Världsekonomin efter sommaruppehållet, och i veckans avsnitt pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om den fundamentalt förändrade relationen mellan USA och Europa. Har Europa lagt sig platt för USA…eller i själva verket i smyg vunnit första ronden i tullkriget?

När det gäller Scott Bessent framställer han sig själv som Trumps ödmjuka tjänare. Men har han en egen agenda? Och i så fall – vilken?

Marknaden säljer det som brukar kallas för ”världens säkraste tillgång”, det vill säga amerikanska statsobligationer, som om det brann. Trump-kraschen verkar vara här. Eller är det bara en brandövning?

I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om det fortsatta kaoset med tullarna. Donald Trump lade 104 procents tullar på Kina. Bjässen i öst svarade med att börja sälja av lite av de amerikanska statsobligationerna som landet äger. Det som såg illa ut tidigare kan snabbt eskalera till något ännu värre om ingen bestämmer sig att vara den vuxna i rummet.

Det här avsnittet är en repris från 9 april 2025.