I avsnittet Råkapitalism pratar Alex och Herman om boken Crude Capitalism: Oil, Corporate Power, and the Making of the World Market av Adam Hanieh. Oljan har en särställningen inom kapitalismen eftersom den ger största delen av energin. Men hur ser oljeindustrin ut? Och går det att tänka sig kapitalism utan den? Tack till Arbetaren för lån av studio och Contaminazione för musiken.

I avsnittet pratar Alex och Herman om teknologi och italiensk autonom marxism utifrån texten The capitalist use of machinery: Marx versus the objectivists av Raniero Panzieri. Det handlar om hur teknologi inte är neutral utan är formad av det samhälle den växt fram ur. Enligt källor "det bästa avsnittet hitintills". Stöd gärna podden på www.patreon.com/salongmarx Där finns också läslistor och möjlighet att diskutera avsnittet. Tack till Arbetaren för lån av studio och Contaminazione för lån av musik.

Salong Marx gästas i detta avsnitt av Ella Petrini som är sociolog och sitter i CMS styrelse. Vi pratar om skogen och skogspolitik, ekologisk arbetsprocessteori och hur vi kan överbrygga konflikten mellan arbetarrörelsen och miljö/klimatrörelsen. Länkar till Ella Petrinis forskning finns på vår Patreon https://www.patreon.com/salongmarx där kan du också ställa frågor och diskutera avsnittet. Tack till Arbetaren som vi får låna studio av och Contaminazione som bidragit med musik.

I avsnittet pratar Alex och Herman om det marxistiska begreppet ursprunglig ackumulation. Vad innebär det och kan det verkligen användas för att beskriva kapitalismens utbredning idag? Eller är det kanske något som mest beskriver hur kapitalismen formades? Tack till Arbetaren som lånar ut sin poddstudio och till Contaminazione som gjort jingeln. Bli gärna Patreon för att ställa frågor eller diskutera avsnittet. https://www.patreon.com/salongmarx Vi vill också passa på att tipsa om Marx25 konferensen med tema imperialism. Läs mer här: https://www.cmsmarx.org/marx25/

I det tredje avsnittet av Salong Marx pratar Alex och Herman om en boken Sociala rörelser i Sverige - politiska protester och aktivism från 1945 till idag (red Jan Jämte, Måns Lundstedt och Magnus Wennerhag). I avsnittet diskuteras de olika sociala rörelser som växte fram och finns i Sverige, med en liten djupdykning i 00-talets globaliseringsrörelse. Vill du stödja podden, diskutera något eller se läslistor? Gå in på https://www.patreon.com/salongmarx

I det andra avsnittet av Salong Marx diskuterar Herman och Alex klassikern Det kommunistiska manifestet av Marx och Engels. Denna marxistiska klassiker kommer ständigt i nya utgåvor. Men hur uppkom det? Och är det relevant idag? Tack till Arbetaren för lån av studio och till Contaminazione för musiken.

I det första avsnittet av Salong Marx diskuterar Alex och Herman begreppet reifikation eller förtinglingande. Det handlar om att allt blir till varor under kapitalismen. Vi pratar om begreppets användning idag, dess historia och hur vi kan använda det i den politiska kampen. Tack till Arbetaren för lån av studio och till Contaminazione för musiken.

Det tredje seminariet i CMS serie om utopier. Denna gång på temat situationisterna och deras förhållande till utopibegreppet. Visst lever vi i ett skådespelssamhälle? Ett samhälle av spektakel där vi alieneras och passiviseras genom en ohämmad konsumtion. Ett skådespel som både är kapitalism och som syftar till kapitalismens bevarande. Som förstör allt i sin väg – våra relationer, vår hälsa, miljö och klimat. År 1967 publicerade situationisten Guy Debord boken La Société du spectacle – Skådespelssamhället – som kom att bli en viktig inspiration för majrevolten i Frankrike nästkommande år. Även i Sverige fanns situationister i exempelvis Gyllene flottans gestalt. Situationisternas influenser på efterkommande teori och praktik är också stor där filosofer, osynliga kommittéer och reclaim-rörelser alla låtit sig inspireras. Men hur förhåller sig den situationistiska teorin och praktiken till utopier? Vilka utopiska öppningar finner vi i ett allomgripande skådespelssamhälle? Vad pekar bortåt, utåt, framåt? Om bland annat detta samtalar Roxy Farhat, konstnär och filmare bakom The Society of the Spectacle, och Alexander Ekelund, författaren bakom Den Gyllene flottans seglats – Svenska anarkister och situationister i 1960- 1970-talets vänstervåg. Seminariet hölls den 22 april 2025 på teater Tribunalen i Stockholm.

Det andra samtalet i CMS samtalsserie om utopier och utopiskt tänkande. Denna gång med fokus på arbete och utopi. Medverkande: Paula Mulinari, forskare och medlem i redaktionen för MANA, Sebastian Svenberg, sociolog och Ali Esbati, ekonom och tidigare ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Modererade gjorde CMS ordförande Majsa Allelin. Hur ska arbetet organiseras? Vad ska det syfta till? Hur mycket av det behövs? Behövs det egentligen alls? Ett centralt tema i de flesta utopier är arbetet. Det har både spelat en stor roll i själva utopierna – arbetet i framtiden – och setts som den reella vägen mot utopi – där utopin förverkligas. Så hur tänker vi utopiskt kring framtidens arbete, arbetets (o)jämlikhet och dess demokratiska förvaltning? Samtalet är det andra i en längre samtalsserie där vi utforskar olika infallsvinklar på utopier och behandlar ämnen såsom varför vi behöver utopier, utopier genom historien, reella vägar mot utopier, klimatkrisen, feministiska utopier och situationism. Det är dags att vakna från den kapitalistiska realismen och väcka den politiska fantasin till liv!

Den första föreläsningen i en serie samtal om vårt behov av utopier och bristen på utopiskt tänkande och fantasi i dagens samhälle. Medverkar gör skribenterna och debattörerna: Roland Paulsen - författare och sociolog Nina Björk - författare och litteraturvetare Mathias Wåg - journalist, medlem av Brands redaktion och driver podden Apans anatomi Modererar gör Ann Ighe - ekonomisk historiker och genusforskare Vad drömmer vi om? Vilken värld önskar vi? Har vänstern ett behov av utopiska visioner? Socialister anklagas ömsom för att vara naiva idealister med orealistiska drömmar om ett mer rättvist samhälle, ömsom för att vara eviga gnällspikar som är bättre på att klaga över sakers förfall än på att formulera alternativa samhällsvisioner - detta i en tid av pågående klimatkris och galopperande ojämlikhet där torftig realpolitik frodas. Kanske är det just när det politiska mörkret ligger som tätast som behovet av utopier är som störst? Det är dags att vakna från den kapitalistiska realismen och väcka den politiska fantasin till liv! Samtalet genomfördes inför publik på ett fullsatt Teater Tribunalen i Stockholm den 9 april 2024 och arrangerades av Centrum för marxistiska samhällsstudier tillsammans med nätverket transform! europe.

Is Globalization Really Over? Mutations of Capitalism in an Age of Pandemic and War. Sandro Mezzadra is one of Italy’s leading political thinkers. He teaches political theory at the University of Bologna and is an adjunct fellow at the Institute for Culture and Society at Western Sydney University. His research concerns the intersections of Marxist, feminist and postcolonial theory, focusing on border regimes, extraction, logistics, migration, as well as tensions between the global and local dimensions of capitalism. He has been particularly active in the ”post-workerist” debates, being one of the founders of the media collective Euronomade. Mezzadra has a decades-long history of involvement with social movements, in recent years for example the sea rescue initiative Mare Jonio as well as its political platform, Operation Mediterranenan. Sandro Mezzadra’s books include Diritto di fuga. Migrazioni, cittadinanza, globalizzazione (2006), La condizione postcoloniale. Storia e politica nel presente globale (2008), Nei cantieri marxiani. Il soggetto e la sua produzione (2014; English edition In the Marxian Workshops, 2018) and Un mondo da guadagnare. Per una teoria politica del presente (2020). With Brett Neilson he is the author of Border as Method, or, the Multiplication of Labor (Duke University Press, 2013) and The Politics of Operations. Excavating Contemporary Capitalism (Duke University Press, 2019).

Digital Capitalism: From Disciplinary Regime to Surveillance Capitalism. How Digitalization is Changing the Nature of Labor Exploitation. Based on his book, Despertar del sueño tecnológico, Ekaitz Cancela proposes to analyse how the digitization of a financialized economy has been presented as a false solution to the organic crisis of the capitalist system. But there is still a glimmer of hope if we manage to socialize the economic and cultural resources of the 21st century, the data, and the infrastructures they have created. Based on her several articles on digital capitalism, Marga Ferré, Co-President of transform! europe, disputes the concept of the future. We know that every technological revolution produces changes in the mode of production and, therefore, in labor and the social structure, but what we are experiencing exceeds what we know due to its size and speed. In this sense, what impact does technology have on the working class, which today is intensely feminine and migrant? To what extent is primitive accumulation associated with a digitalization that not only to contributes to the further insecurity of precarious workers but also to a new wave of precarization of the middle classes? What opportunities emerge from these upheavals for the feminist, anti-racist and indigenous movements in their struggle against exploitation, oppression, and new forms of colonialism? The presentation is followed by a discussion between the presenters and activists from Gigwatch.

Panelsamtal med Magnus Hörnqvist, Sara Edenheim & Evelina Johansson Wilén och Shabane Barot utifrån tidskriften Fronesis temanummer om erkännande. Begäret efter erkännande skiljer inte människor åt utan förenar dem. Att bli erkänd av andra är både en nödvändighet och en förbannelse. Dessutom dikterar erkännande politikens villkor på sätt som intensivt diskuterats under de senaste tre decennierna: håller konflikter om erkännande på att ersätta konflikter om resurser, är erkännandet förtryckande snarare än frigörande, och vad menar vi egentligen med erkännande? I detta panelsamtal återvänder till begreppets ursprung i 1800-talets Tyskland, gör ett nerslag i dess renässans på 1990-talet för att sedan ta sig an dagens diskussion om erkännandets ambivalens. Vi gör även nerslag hos några av de mest tongivande teoretikerna i denna diskussion, som J. G. Fichte, Alexandre Kojève, Judith Butler, Axel Honneth, Rahel Jaeggi, Nancy Fraser och Michèle Lamont. Magnus Hörnqvist är professor i kriminologi vid Stockholms Universitet Sara Edenheim är docent i historia och universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet. Evelina Johansson Wilén är genusvetare och biträdande lektor med inriktning mot social förändring och digitalisering vid Högskolan i Halmstad Moderator: Shabane Barot, medlem i Fronesis redaktionskommitté.

There is a consensus that climate change is a problem of inequality. Reams of research show how the richest contribute more emissions than the poor. Yet, this methodology rooted in carbon footprint analysis of consumption and lifestyle deploys an impoverished class analysis based simply on one’s income and consuming power. In this talk, I argue for a Marxist class analysis of climate change rooted in the relation to the means of production. From this standpoint, the climate crisis is not primarily a problem of ‘believing science’ or individual ‘carbon footprints’—it is a problem rooted in who owns, controls and profits from material production. From this basis, I review the class formation currently driving, and not delivering climate policy (the professional class), and the class with the social potential to win transformative climate action (the working class). Matthew T. Huber is a Professor of Geography at the Department of Geography and the Environment, Syracuse University, USA.

The worsening climate situation reveals the inability of the market system and of economic policy to deal with what conventional economics calls ”externalities”. We are faced with hard material constraints that any viable alternative to capitalism must be able to deal with. For example, we must produce a diverse basket of basic consumption goods, a certain number of hospital beds, and so on, while maintaining 10 gigaton per year net carbon dioxide sequestration. This challenge bears many similarities to problems considered in the study of cybernetics. One qualitative change from the socialist calculation debate of the 1920’s is the invention of the digital computer and the internet. The rising computer-literacy in the population enables democratic computerized planning that can coordinate individual workplaces on a large scale. Our aim with this talk is twofold: on the one hand, to spark renewed interest around the potentials and challenges of cybernetic planning, and on the other hand, initiate development of and experimentation with such methods in the real world. The talk begins with a brief history of planning, from Marx and Engels to Otto Neurath and Gosplan, and to modern thinkers like Stafford Beer and Paul Cockshott. We then go on to discuss how computerized macroeconomic coordination can be carried out that takes into account explicit material constraints. Such a system can continuously adjust recommended reallocations of productive resources, adapting to changes in the real world as fast as information can be put into the system and as fast as people can react to the suggestions provided by the system. We identify maintaining viability as a key necessity of any post-capitalist economic system. By contrast, the consequences of runaway climate change is laying bare the inability of capitalist market economies to maintain viability. To turn a neoliberal slogan, there is no alternative to planning!

Ur ekologiskt perspektiv övergick kapitalismen aldrig från absolut till relativ mervärdesproduktion utan är kvar i ett stadium av ursprunglig, primitiv ackumulation – kapital alstras fortfarande genom brutal expansion snarare än ”smart tillväxt”. Innebär det att ackumulation och tillväxt är dömda att förgöra världen, eller finns det sätt att skapa en hållbar(are) tillväxt? Är motsatsen, nedväxt, i sin tur möjlig och önskvärd? Hur ser de strategiska möjligheterna och förutsättningarna ut för att på kort sikt bryta med den nuvarande kapitalismens förödande miljö- och klimatpåverkan? I denna situation måste teorins uppgift vara att både tolka världen och att förändra den. Tre nya böcker tar upp dessa frågeställningar ur olika perspektiv. I detta samtal möts Herman Geijer som skrivit Monstersamhället. Från förnekelse till framtiden, Ståle Holgersen, författare till Krisernas tid. Ekologi och ekonomi under kapitalismen, samt Rikard Hjorth Warlenius, aktuell med Klimatet, tillväxten och kapitalismen. Samtalet leds av Shabane Barot.

ANDREAS MALM is a senior lecturer in human ecology at Lund University, as well as a prolific writer and journalist. His research and writings focus on the intersections of capitalism and climate change, as well as on the politics of opposing the fossil capitalist system. Amongst his works are Fossil Capital: The Rise of Steam Power and the Roots of Global Warming and The Progress of This Storm: Nature and Society in a Warming World. His talk concerns ways to escalate the struggle against climate change, and the possibilities of direct action and sabotage. About Marx2019: In October 25-27 2019, we who want to see a future beyond climate change and the capitalist system gathered in Stockholm. For three days, activists, researchers and political leaders and movements meet to form analyzes and ideas based on Marxist theory. Main organizers were Transform! Europe, Center of Marxist studies in Sweden, Fronesis Sweden and Clarté

Under kvällen undersöker vi kroppens centrala funktion inom produktionen. Vad händer när produktionen flyttar in i kroppen, när hälsoansvaret läggs på individen och arbetsplatsolyckor utgör en del av en lönearbetet? Vidare, hur kan konsten hjälpa oss att belysa dessa frågor? Till kvällen har vi bjudit in: Josefine Wikström arbetar som lektor i dansteori på Stockholms konstnärliga högskola och är verksam som konst- och danskritiker. Hon disputerade i filosofi 2017 med en avhandling som tog sin utgångspunkt i Kant, Marx och Adorno. Fokus i hennes forskning rör frågor om arbete, värde och autonomi inom ramen för samtida konst, dans och performance. Under kvällen kommer hon att diskutera reproduktionsbegreppet hos Marx i relation till samtida frågor om arbete och konst. Viktor Mauritz är aktiv i CMS lokalförening i Uppsala och redaktionskollektivet Brand. Under kvällen kommer han att prata om hälsa i relation till produktionens och konsumtionens alltmer utsuddade gränser. Med exempel ur Brands senaste nummer om hälsa. c.off presenterar ett bokbord med fokus på publikationerna CRIP.journal (2019), Trådbyggen från utsidan i parallell vändning (2017) och KROPPSFUNKTION - en antologi (2015) som relaterar till kvällens tema från ett konstnärligt och cripteoretiskt perspektiv. Elin Grelsson Almestad från c.off gör även en kort introduktion om c.offs arbete och publikationer. Under kvällen kommer även konsttidskriften Paletten ha release av sitt nya nummer, #318. Paletten startade 1940 och har sedan 2011 undersökt frågan om konstens autonomi idag och dess funktion i den koloniala och kapitalistiska moderniteten. I centrum för #318 står frågan om konstkritik vilket kommer att introduceras av redaktörer Frida Sandström och Fredrik Svensk. Under kvällen presenterar Salad Hilowle och Hanni Kamaly sina bidrag, samtidigt som epilogen till Ruby Nilssons och StickyDramas hörspel "Bastard of Allegory" släpps på paletten.net. (Supererbjudanden för de 10 första: Prenumeration + boken "Upplysningens estetik - nedslag i 1700-talet" av Sven-Olov Wallenstein, 250 kronor!)

Denna kväll har vi en särskild gäst, ELLEN DAVID FRIEDMAN, från Vermont, USA. I över trettio år har Ellen varit aktiv i National Education Association in Vermont, varit med och startat Vermont’s Progressive Party 1981 (där bland annat Bernie Sanders är förbunden) samt varit aktiv i Labor Notes Policy Committee. Framförallt har hon organiserat facklig mobilisering underifrån, genom Rank-and-File-strategier, huvudsakligen på arbetsplatser inom skola och vård. JULIA LINDBLOM är journalist på Arbetaren. Hon har länge bevakat arbetsplatskampsfrågor, så som bulgariska vårdarbetares organisering och protester, de sociala strejkerna i Italien, strejkerna på Amazon samt följt strejkrätten i svensk kontext. Under kvällen kommer Julia att kommentera Ellens arbete och lyfta sina ingångar. BJÖRN A BORG är f.d. hamnarbetare och ordförande i Svenska hamnarbetarförbundet (1970-2010). Han har beskrivit förbundet som ”ett gräsrotsförbund som bygger från basen och uppåt”. I dialog med Ellen i relation till rank-and-file-strategierna kommer Björn dela med sig av den mångåriga erfarenheten av att ha organiserat de autonoma men samarbetande avdelningarna som Hamnararbetarförbundet består av, liksom berätta om hur striderna har hanterats. Under kvällen kommer även FRANCES TUULOSKORPI som är erfarenhetsförmedlare och redaktör för skriftserien Folkrörelse på arbetsplatsen, med böcker som Hopsnackat, Hopskrivet, Slutsnackat och Om strejker, berätta om vikten av basorganisering och erfarenhetsutbyte. Salong Marx är denna höst ett samarbete mellan CMS, c.off och ABF Stockholm.

Den 10 januari 2019 blir fyra svarta pojkar misshandlade av fem väktare i Kista. Firandet av en 13-årsdag slutar med sjukhusbesök. Den 31 januari 2019 brottas och släpas en svart höggravid kvinna på Hötorgets tunnelbanestation för att inte ha kunnat uppvisa giltigt färdbevis. Kvinnan var på väg till sjukhuset tillsammans med sin femåriga dotter. Även två andra fall (i januari) när väktare använder våld i situationer som på film synes vara omotiverade har blivit uppmärksammande i media, även om de inte varit lika våldsamma som i fallen ovan. Väktarvåldet kan sägas tillhöra våldsmonopolet, samtidigt är det utfört av en mängd olika privata företag. Hur påverkar privatiseringen bolagens rutiner och utföranden? Har väktarvåldet ökat på senare år? Vem tjänar på våldet? Och vad finns det för möjligheter och initiativ för att motverka såväl övervåld som våld som systematiskt riktas mot rasifierade. Dessa är några av de frågor som CMS kommer ställa under kvällens samtal. Till kvällen har vi bjudit in fyra talare som utifrån sitt arbete och forskning ska fördjupa sig i frågan med varsitt kortare anförande: Leandro Mulinari, doktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet som tillsammans med Civil Rights Defenders skrivit en rapport som belyser den svenska polisens rasprofilering. Ilyas Hassan och Emma Ström, talespersoner för organisationen Förorten mot våld (FMV) Janne Flyghed Professor i kriminologi vid Stockholms universitet, har bland annat forskat om polismetoder och integritet. Arbetar f.n. med ett projekt om stora företags brottslighet